Under tiden som jag jobbat i min butik så har två tjejer jag jobbar med blivit gravida...
Den första flaggade i maj 2008 att hon sökte en utbildning och ville plugga.
I juni fick hon reda på att hon inte kom in på kursen hon sökte...
I juli berättade hon att hon var gravid och att hon var orolig för fostret eftersom vi då och då jobbar med lösningsmedel... Då var hon ca 5-6 veckor gången...

Jag hade precis misslyckats med vårt andra IVF och hade ALLA känslor på utsidan och var sårig och bitter och var så ledsen och förtvivlad över att hamna i den situationen med henne...

Att hon sen började smygläsa min blogg gjorde inte det hela bättre... Jag var så upprörd och arg och ledsen och kände mig kränkt av hela grejen och har inte helt kommit över det hela...

Vi är inte vänner hon och jag och det är ingen person jag saknar på jobbet... Hennes ersättare däremot saknar jag ibland. Hon blev oplanerat gravid sommaren 2009... Jag såg hennes mage växa och frågade om hon var gravid...
Nej, hon var nog bara tjock... Men vi har en historia om en kille på en annan butik vars tjej åkte till sjukhuset för magsmärtor och kom hem med en son född i 8:e månaden... så när jag kom tillbaka från min semester i september så var det ett faktum. Även hon väntade barn...

Så... jag har planerat deras mammaledighet, sett deras magar växa och sen se dem försvinna på mammaledgihet och deras små pluttor växa och gro...

Nu är då den första tillbaka i "verkligheten" - fast hon har valt att plugga istället för att gå tillbaka till jobbet. Jag har frågat om hon kan tänka sig att sommarjobba lite och har skickat över ett ytterst blygsamt schema med 10-15 timmar i veckan. Inte för mycket och inte för lite...

Men hennes svar är allt annat än tillmötesgående... Hon vill inte jobba butikstiderna 9-18 eftersom hon då inte skulle träffa dottern mer än 1 timme på morgonen.

Fair...
Om det nu var så att det gällde heltid så hade jag nog inte sagt så mycket... Men det handlar om 1-2 dagar i veckan. För att hjälpa sina forna arbetskamrater... Vissa veckor är det tom lördag 10-14 som gäller...
Men nä, hon vill inte jobba sina gamla tider, i sin gamla butik - och vara juste mot sina gamla arbetskamrater... det var det inte tal om tydligen...

Den nyförslösta 2010-mamman skulle gärna jobba OM hon inte bodde i en annan stad för tillfället... men den första vill helst bara sätta sig på tvären...

Det gjorde mig så jävla förbannad... jag slet i 1 vecka för att vända och vriga på schemat för att spara så mycket timmar som möjligt åt företaget och tänkte att 10-15 timmar per vecka måste väl vara lagom för henne att jobba...

Men inte ens det lilla kan hon göra för oss...
Hon vet ju själv hur svårt det är att hitta kompetent personal och att det ofta är samma visa varje år... det är inte helt lätt att hitta nån som kan produkterna och sen dessutom kan tänka sig att jobba de få timmar som jag behöver hjälp...

Nä nu får jag försöka sova bort min ilska...

Tidigt igår morse ringde vår hemutredare och frågade om vi kunde skjuta på mötet till idag eftersom hon varit drabbad av aks-kaoset som härjat i Europa i helgen.
Jag förklarade att jag hade svårt att byta tid eftersom jag tagit in extrapersonal för att kunna gå (vilket iofs inte stämmer den här gången men det är dålig timing) Så vi skjöt på mötet en stund iaf och träffades vid 13,45 istället...

Väl där hoppade vi raskt in i intervjun som vi påbörjade förra gången...
Hon frågade om det hade varit några särskilda tankar sen sist - då vi pratade mycket om barndom och den uppfostran vi fått med oss själva och hur våra föräldrar var som uppfostrare mm.

Vi har ju fått "öva" på frågorna eftersom vi fått ett liknande underlag av en vän inom "branschen" så vi har pratat igenom frågorna och det var inget nytt direkt som dök upp...

Dagens frågor handlade om våra egna positiva och negativa sidor - intressen, jobbsituation, ekonoomi och lite granna om boendet.

Hemutredaren sa att "det kan ses som en fördel att det finns ett 'färdigt rum' hos familjen" som en kommentar eftersom vi i dagsläget bor i en ganska liten 2:a...
Men vår lägenhet känns välplanerad och det finns möjlighet att sova på andra våningen där man kan dela av vardagsrummet och ta bort det som är "arbetsplats" idag...
Får vi ett större barn som har behov av att ha "eget rum" från början så kan vi alltså vika rummet åt barnet och sova på andra våningen...
Annars så möblerar vi om och ställer in en spjälsäng i vårt sovrum och skaffar mer förvaring (ex bygga om vårt garderobsystem till ett med skjutdörrar) skaffa en större byrå i hallen som sväljer mer förvaring. Det som oroar mig mer är vårt obefintliga trappräcke och att det inte skulle vara HELT lätt att få in ett skötbord i badrummet som är litet och smalt...
Men det har säkerligen bott en familj med minst 2 barn i vår lägenhet under 1920-1989 eftersom det är en arbetarbostad med bara 1 rum från början...
Läget, läget, läget är ju det som gäller och tja, bättre läge blir det ju inte! Vi har 2 fina lekplatser precis intill, minst 2 förskolor på gångavstånd, promenadavstånd till knutpunkt för buss & pendel & spårvagn... Nära till centrum, badsjö och friluftsområden! Det kan väl inte bli så himla mycket bättre. Vi sa det igår att vi valde boendet när vi redan visste att vi skulle få svårt att bilda familj. Vi ville ha modernt men samtidigt massor med charm. Lagom stort och närhet till det mesta...
Att vi sen bara fick ett sovrum är ju trist men jag vet ju att båda grannarna som har "stora" barn "sover på andra våningen" och att barnen har tillgång till "sovrummet" så varför skulle inte vi kunna leva så?

Nåväl... vi får oroa oss för detta under hela helgen och nästan hela nästa vecka också! På torsdag är det hembesök!
Kom gärna med tips på hur man är "lagom"!
Ska man ha välstädat och hembakat eller ska man vara sig själv och röja bort det som ligger i vägen när hon kommer och bjuda på ballerinakex eller vad???

På kvällen tog jag en "barnvagnspromenad" med en god vän - 5 km i rasande tempo med en liten plutt i vagnen! Var rejält svettig efter och också rejält påhejjad av den här tjejen... Hon är förste medlem i vår supporterklubb kan man säga! Hon är väldigt nyfiken och intersserad! :-D
Det uppskattas! Skönt också att hänga med nån som verkligen uppskattar sitt mammaskap och inte bara längtar efter BiB och cigg :-D

Kvällen slutade med fotboll - Champions league med maken och hans vän och en bok och några virkade mormorsrutor till lill*ns filt... :-D