Cyklade som sagt var in till stan, bytte kläderna jag fått av min Älskling och sen satte jag mig på ett kafe och tog en kaffe och skrev lite...

På den korta tiden jag var i stan så hann jag se 99% av alla gravidmagar som promenerade runt i stan igår kändes det som...

Det är just de gravida jag har svårt för - när barnet väl är ute sen så funkar det hur bra som helst - det är nåt med magen som gör mig ledsen och sorgsen... Nu när S & B väntade på sin Loke så träffade jag inte henne en enda gång eftersom hon uttryckligen sagt att hon inte ville ha barn - det gjorde mig förbannad och ledsen att höra att hon var gravid... När någon vän som inte vill ha barn får barn så känns allt värre än värst...

Jag hade glömt hur lömsk svartsjukan är och hur djupt rotad den här längtan är och hur hårt sorgen sitter...
Jag trodde mig nog vara över den allra värsta sorgen och känslan av maktlöshet över de mörka känslorna - men uppenbarligen så bor de kvar i mig...

Trots att vi är närmare vårt mål och kommer närmare för varje månad som går... men fortfarande är vi hopplöst kvar bland de barnlösa och blir kvar här länge än...

Såklart kommer de vänner som kan få barn att skaffa syskon till sina små. Några nya kommer få sina första - kanske den vän som nyss träffat någon tillockmed... Hon fyllde 34 nyss och båda hennes bästa barndomsvänner har barn så vem vet, kanske är hon nästa på tur...
R, som berättade igår är dessutom ganska nära i allt det som händer kring oss och hemutredningen... därför kändes det etter värre...

Jag funderade länge och väl på hur jag hade kunnat få det beskedet på ett sätt som funkade för mig... Jag tror att om jag fått höra i förväg att de planerade ett syskon till sin lilla så hade det kanske inte känts så jobbigt. Då hade jag kunnat vara förberedd...
Kanske var inte det här barnet planerat och det här var det skonsammaste sättet för henne att dela nyheten med mig...
Ingen som kan bli gravid kan någonsin förstå hur det här känns... att brottas med nattsvarta känslor, känna sorgen ta överhanden, bli arg, ledsen, sårad och den obotliga känslan av att vara annorlunda och fel...

Jag känner mig missunsam, elak, snål och lurad på nåt sätt...

Återigen styr de här känslorna över mig... det är jag inte så nöjd med...

 

Maria

20 maj 2010 08:26

Jag tycker att du ska försöka sluta ha dåligt samvete för att du inte kan känna glädje när någon av dina vänner blir gravida. Jag kände precis som du men mot slutet så tvningade jag mig att inse att det är helt NORMALT att inte jubla av glädje när någon annan får det jag ÖNSKAR mig mer än något annat. Din vän skulle inte jubla om du vann flera miljoner 1 gång och sedan 1 gång till- särskilt inte om om de själva inte har ett öre på banken.
Vet inte om det hjälper men jag tycker inte att man ska belasta sig med dåligt samvete över hur man mår och reagerar i sin kamp till ett barn.
Sköt om dig gumman.
Maria

 

Maja Gräddnos

20 maj 2010 19:33

KRAM KRAM KRAM
Vet du, jag kan bli nattsvart i själen av att se män som tar hand om sina höggravida fruar. Eller lyckliga par med en barnvagn. Jag fick graviditeterna, men jag fick inte det där. Det kommer nog alltid att göra lite ont.

http://majagraddnos.wordpress.com

 

Kix

21 maj 2010 23:29

Tur att det är fler som är som oss som är missunsam, elak, snål och lurad.... Många av oss i samma situation kan nog skriva under på det! Och ingen är nog heller särskillt nöjd över det. Om det bara vore annorlunda....

Kram på dig//Kix

http://kix.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...