Det bästa med Internet är att man får vänner runt om i världen, som förstår hur man tänker och känner, trots att man aldrig träffat dem.
vissa personer vill man verkligen träffa och ser till att det blir så...
Jag tänker på Maja Gräddnos som tog sig tid att möta upp mig i sin hemstad när jag var på ett besök med jobbet. Det funkade och det klickade - det kändes så naturligt och som om vi redan känt varandra länge...

Min vän från Familjeliv är också en sån person. Det var inget fel på kemin och vi tar oss tid att ses någon gång då och då för en rask promenad och en del snack!
Hon förstår hur jag känner och är den som först löste medlemsskap i vår adoptins-supporter-klubb... :-D
Hon suger i sig info och har mängder med tankar och frågor... För henne var det ju nästan så att de var där själva - innan de faktiskt lyckades få ett eget barn...

Nu idag har jag förstått att jag kanske alltid kommer reagera på ett eller annat sätt när någon nära mig berättar om sin graviditet. Kanske kommer det blir skitjobbigt den dag mina 10-13 år yngre systrar bekräftar att de väntar smått. De har ju trots allt en syster som inte kan få barn så de kanske har vett att starta lite tidigare än jag gjorde...

Jag skäms inte för mina tankar och känslor - jag har all rätt i värl till dem. Däremot skäms jag över min starka reaktion och över hur jag sårat min vän. Kanske så illa att hon inte vill tala med mig om det här alls?!
Jag skickade ett SMS idag och föreslog en lunch i veckan och nämnde inte alls något om vår upprörda SMS-växling i förra veckan...

Hon har inte svarat...

Jag funderar på att gå till hennes jobb med en blomma och ett kort som säger förlåt för min reaktion för det finns inget försvar och ingen vettig förklaring som får henne att fatta hur det hon berättar gör med mig och mina känslor. Hur monstret i mig dyker upp och tar hiskeliga proportioner, tar kraft och energi från mig... som gör att jag sårar henne utan att tänka på konsekvenserna...

Jag vill tala med henne mellan fyra ögon och det var det jag hade önskat att hon kunde bemöda mig då... Det gjorde hon ju förra gången

Jag är en duktig flicka som vill bli omtyckt av alla, jag tänker det värsta om det hela och får för mig att alla nu vet vilken hemsk människa jag är som är missunsamn emot min bästa vän som väntar barn...

kanske förstorar jag upp altihopa men jag lägger mycket energi på att tänka över hela situationen och hoppas jag slipper uppleva den igen...

 

Maja Gräddnos

24 maj 2010 19:50

Som gravid och hormonell är man ju inte alltid så klok och vettig heller. Man är inte alls så lugn, moderlig, snäll och vacker som man borde vara - och kanske även tycker att man själv borde vara. Jag tycker du gör rätt i att be din vän om ursäkt och förklara. Om du känner att du orkar det. Har man inte varit i träsket så är det förmodligen omöjligt att förstå hur ont det kan göra, kanske kan du hjälpa henne att förstå att din reaktion inte gällde henne, den gällde dig själv.

Livet är fan inte enkelt. Stor stor kram

http://majagraddnos.wordpress.com

 

Kvarnlyckan

24 maj 2010 21:47

Jag upplever dig inte som missundsam. Jag upplever dig som reflekterande och omtänksam. Och att du försker hantera olika känslor över samma sak samtidigt. Och så msåte det också få vara.

Det är enkelt för mig att vara kategorisk och svart och vit men jag vill ändå påminna dig om att båda sidorna finns. Att vänskap går åt båda hållen. precis som du försöker känna in hur din vän upplevde situationen kan hon känna in hur du upplevde situationen. Och att sedan kunna mötas där...

http://kvarnlyckan.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...