litenlangtan

Alla inlägg under maj 2010

Av litenlangtan - 19 maj 2010 14:51

ah, mitt hjärta gråter... Fick precis ett SMS av en av mina bästa vänner R, hon och henns kille väntar sitt andra barn och jag antar att jag är en av de första som får veta...


MEN, det känns så ledsamt att få det i text, i sin telefon - kunde hon inte ringt och sagt det istället?


Skit samma egentligen, det hade inte gjort mindre ont och hjärtat hade inte flugit högre upp i halsgroppen och tårarna hade ändå bränt innanför ögonlocken...


Om det var en "olyckssyster" som kämpat länge länge så hade det kanske inte gjort så ont...


Men de här har nog inte kämpat med annat än att inte försäga sig till omgivningen...


Jag är glad för deras skull, de är grymma människor, härliga och roliga och generösa och de står mig nära och varmt om hjärtat.


Men det är fortfarande så att jag är ledsen för oss, för mig - för mannen - som så sent som igår sa att han kunde känna sig ledsen för att han aldrig får se mig gravid...


Ibland kommer det över en och idag är det just en sån dag...


så... nu står jag här på jobbet och kämpar mot gråten...


Jag tror jag sårade henne med mitt svar - men det kändes inte som om hon var helt igenom glad åt denna nyhet (denna gången heller) och jag vet att hon hade svårt att vara helt igenom glad åt den förra graviditeten... Hon gillade inte att vara gravid nåt vidare...


Well, nu ska jag cykla till stan och byta några klädesplagg som jag fick i present av Älsklingen igår. Sen är det symöte, cykla hem och duscha och packa - imorgon jobb till kl 13 och sedan Bryssel!




ANNONS
Av litenlangtan - 18 maj 2010 06:58

Fick en trevlig kommentar av Hej & Hopp om att hennes hemutredare tyckte att hon gott kunde bo kvar i sin etta tills hennes dotter blev 7 år - bara bra att ha barnet nära.


Kommer den här diskussionen upp igen så ska jag banne mig plocka fram det svaret! Tack för kommentaren! Jag läser din blogg och trodde du bodde i en tvåa allra minst!


Min vän med 4-månaders sonen säger att det är många som har för mycket plats och saker till sina barn - det är ju mängden och storleken på kärleken som räknas. Det är det jag vill känna också. Vi kan ju inte falla igenom på att vi bor trångt.


Det finns många saker vi skulle kunna göra för att underlätta för ett barn i huset - och jag och pappa, som oväntat dök upp på jobbet igår, gick igenom alla detaljerna för våra "byggplaner" igår... Det var allt från fällbart skötbord (om barnet är så litet så skötbord används) till glasväggar för ljusinsläpp på övervåningen och garderobsväggar med skjutdörrar i sovrummet. Problem skapar lösningar och som jag sa till vår hemutredare; 'Det handlar inte om HUR litet vi bor det handlar om hur hon formulerar det i texten hon ska skiva'...


Vidare firade vi en av makens gamla barndomskamrater som fyllde år igår - hon hade sin pappa där, sin bästa kompis och sin nya kille... Vi har tidigare bara hälsat men igår fick vi lära känna honom lite bättre. De verkar harmoniska tillsammans och det känns som om de redan varit ihop länge...
Jag är så glad för hennes skull för vi har haft ett och annat samtal under tiden som hon varit singel. Det jag själv har upplevt innan jag träffade Älsklingen är lik hennes egen historia så jag har kunnat peppa och råda från en helt annan plats i livet. Det hon beundrat när det kommit till mig och Älsklingen är ju den enkelhet och samhörighet som finns mellan oss - och nu har hon funnit sin egen!


När vi kom hem träffade vi på de två kvinnor som bor granne med oss i huset... De hade i vanlig ordning påtat i jorden och satt och småpratade i kvällningen... De frågade om adoptionen och om hemutredningen och vart vi stod nu, köer, länder, osv osv... Jättekul att de var intresserade och nyfikna. De kanske tycker det är lite spännande att det kanske bli barn i huset - de planterar ju bärbuskar och smultron och lite allt möjligt ätbart utanför huset...
Men nog kunde en av dem inte låta bli att kläcka ur sig:

- Du ska nästan vara lite glad att slippa att FÖDA fram barnet för det är inte så kul...


Jag svarade att: det hade ju vart trevligt om jag själv kunde få avgöra om jag skulle vara glad för det - men kan jag ju inte det...

Nu laddar vi inför Bryssel-weekend... Vi håller tummarna att aksmolnet håller sig på avstånd så vår efterlängtade resa dit blir av!





ANNONS
Av litenlangtan - 17 maj 2010 08:29

I torsdags fick vi besök efter att jag jobbat klart... Jag hade en tanke tidigare i veckan om att maken och en kompis skulle gå en runda freesbegolf och jag och hans tjej skulle rulla barnvagnen i Slottskogen...
men på promenaden hem från jobbet kände jag mig trött och lite sliten, regnet hängde i luften och jag chansade på att handla hem mjölk och Marabou Polka till ett gäng smarrig muffinsar ifall paret ville komma och fika hos oss istället...
Jo, det gick fint och jag svängde ihop chokladmuffins med hackad Polkachoklad i och de blev suveränt goda...
Deras 5½-månader gamla tös har precis lärt sig sitta själv... eller ja, om hon får rätt häng på överkroppen går det bra, tills hon får slagsida eller faller bakåt så det är ju bäst att ha en massa kuddar omkring sig... :-D


De stannade inte länge men vi fick ändå njuta lite av tösen - som liknar pojken Loranga i 'Loranga, Masarin & Dartanjang' med sina bulliga kinder!


Vi fick ett erbjudande om att vara barnvakt som vi kanske nyttjar (?!) snart - föräldrarna ville gå ut och äta lite...
Kanske kan det vara bra för Älsklingen att "öva" lite... :-D


På fredagsmorgonen kom min Familjelivsvän med sonen som nu hunnit bli 4 månader gammal och nu syns det att han faktiskt vuxit. Vi tog en ganska snabb och svettig promenad för plötsligt behagade vårvärmen komma. Sen tog vi en snabbfika i solen utanför vårt hus och som vanligt han vi avhandla det mesta i fråga om barnlöshet, adoptionens framsteg och bakslag och olika våndor och öden i barnvärlden...


Sen var det ju bara fritt fram att oroa sig för hemesöket kvar...


Och det blev ju ungefär så som vi befarat. Summerat idag känns det som om vi stampar på samma ställe.


Vi bor för trångt för att bli en adoptivfamilj. Hade vi haft förmågan att få biologiska barn hade ingen ifrågasatt hur vi kunde planera att bilda familj på 57 kvm.


Samtidigt behöver vi inte känna oro för att vi inte ska få vårt medgivande... För hon kommer inte rekomendera något annat...


Bah, jag blir inte klok på detta... Få mig på andra tankar någon...


  

Av litenlangtan - 14 maj 2010 15:27

Började dagen med rejäl sovmorgon, sen lagom lugn frukost och så en varm vårpromenad med en tjej från Familjeliv och hennes son som är 4 månader precis... Vi tog en liten fika på en av våra uteplatser och lillkillen fick sig lite skrovmål...
Så kom Älskling hem och vi blev genast lite stissiga... Det kändes nästan som vi körde iväg vårt besök men det kändes lite spänt och oroligt nu innan...

Så kom hon, precis i tid och Älskling visade henne runt i lägenheten och de pratade lite om området och vår bostad och sen gick vi upp på övervåningen och satte oss tillrätta i soffan med the och hembakad muffins med choklad och polka... :D

Vi tog upp frågeställningen där vi avslutade sist - med att beskriva varandra som personer...
Vi pratade om våra olikheter. Att jag är mer dominant och tar "befälet" och kanske är den som styr och ställer mer.
Älskling är mer försiktig, lite velig och behöver längre betänketid på en del saker. Men han är för den delen inte mesig... och jag kan bli arg och visa järnhård vilja men jag kan också vara mjuk och ödmjuk.
Älskling blir aldrig benhård - men han kan bli arg och explodera och visa starka känslor...

Vi pratade också om barnets ursprung och lite granna om tankar och önskemål om kön, ursprung, etnicitet osv...
Förväntningar på barnet och föräldraskapet och tankar kring det... 

Jag sa att jag är mycket spänd på hur barnet tar efter våra egenskaper och sätt att prata och gå mer än hur mycket eller lite barnet ser ut som oss...

Vi pratade om språk och möjligheten att tala teckenspråk och hur man ska bete sig när man har ett barn med ett annat språk...

Vi pratade länge och väl kring vårt boende... hur litet vi har och vad vi ska ta för åtgärder för att förbereda för barnets ankomst. Det hängde mer på kvadratmeter än på vårt avsaknade räcke iaf. Det togs bara upp som en bisak i en generell plan för vad som kan förberedas i hemmet.

Vi bokade in ytterligare två möten och nu har vi lämnat ifrån oss alla breven som våra referenter skrivit...

Så... då var det här över. Hon betonade att vi kunde känna oss lugna - hon hade för avsikt att rekomendera oss för medgivande och att hon inte såg några hinder för det. Men sen vet man aldrig med nämnden...
Fast jag har aldrig hört om något par som varit rekomenderade av sina hemutredare som fått avslag i nämnden? Brukar inte nämnden följa utredarens förslag???

Nu väntar ledig helg, Augustifamiljen på Liseberg och grillat/taccos till middag ikväll! Ha en fin helg alla!

Av litenlangtan - 13 maj 2010 12:43

Jobbar idag - kristi flygare dag - ganska långtråkigt...
Men man hinner fundera över saker när man är på jobbet...

Över imorgon såklart, vårt hembesök. Maken är ledig och har fått markservice - det är oftast han som städar och jag kom väl nästan halvvägs sist innan de ringde från Soc och talade om att mötet var inställt så det fick bli hans tur att städa idag. Dessutom är jag ledig imorgon så jag hinner ta det sista om det är något sånt då. Fast vi har väl ganska bra grundstädat eftersom min man inte gillar stök och damm och sånt... :-D

Hmm, undra hur hembesöket ska gå imorgon nu... vi kan oroa oss för vårt saknade räcke och över hur vår yta är disponerad. Vi har bara 2 rum men det finns kapacitet för att ha ett rum till på övervåningen...
Vi letar större men vi vill ju bo i samma område eller åtminstone lika bra...

Vi får väl se. Sen ska vi boka in fler besök - är det någon som vet hur många besök man har? Vi har inte riktigt fått kläm på det här...

Vi har ju inte haft nån djupintervju utan mer svara på frågor tillsammans...

Nästa vecka ska jag nog ta mig i kragen och ta kontakt med AC nån eftermiddag och försöka ta reda på vad för länder vi kan koncentrera oss på och hur gången ter sig efter hemutredningen och medgivandet är klart... För det ska vi väl inte oroa oss för att vi inte lyckas få?

Oron känns lite i magen men jag antar att det är så det ska kännas...

Vi ska undersöka det här med Adoptionslån lite närmare också. Samt fatta beslut om ett räcke. Det ökar ju värdet på lägenheten och det blir lagligt...

Nu kanske jag ska ta tag i mitt kontor på jobbet och få upp en våd till av renoveringstapeten där... så jag kan tapetsera den väggen på mitt kontor - efter snart 5 år som butikschef...



Av litenlangtan - 11 maj 2010 10:02

Jo Kix, visst har vi kö-lapp på Adoptionsförmedlingen och det är helt okej att vi får trappa ner på takten - men vår hemutredare har själv sagt att hon hade ambition att bli klar med hemutredningen innan sommaren...
Eftersom besök 3 blev förkortat på grund av att utredaren varit fast i askmolnet och besök 4 uteblev helt på grund av hennes ryggskott så klurar vi på om vi verkligen hinner bli klara innan sommaren...
Det verkar ju inte vara helt lätt att få kontakt med henne och inte heller helt lätt att boka en tid så - tja, våra förhoppningar och önskemål om att bli klara grusas igen...


Vi vet ju inte ens hur många möten vi har kvar...


Nu har vi lyckats boka in hembesök på fredag den här veckan efter att ha föreslagit detta via mail. Det här har bekräftats igår per telefon.
Det innebär att jag inte behöver ta extra ledigt och inte heller ta in extra personal och maken får sticka hem tidigt en fredag... win-win situation...


Kvarnlyckan skrev något om vad vi som inte har djur och barn och klara  hus pysslar med på kvällarna?
Det har jag funderar på lite granna under dagen och kvällen igår...
För det är inte så att vi på något sätt har svårt att få tiden att gå. Jag tänker ofta på det: Hur ska vi få tiden att räcka till sen när vi har barn?


Det är svårt att säga hur en typisk dag ser ut men ofta så handlar jag något på vägen hem. Lite hushållssysslor finns ju alltid att göra när man kommer hem. Plocka ur diskmaskin, vika tvätt, tvätta, vattna blommor mm. (Det mesta andra är min mans "hobby"!) Annars stickar/sitter vid datorn/löser korsord/ser på TV en stund när jag kommit hem. Sen lagar vi sen middag (oftast jag eftersom min man tränar de flesta kvällar i veckan. Vi äter (oftast framför TVn) och sen plockar han ner och lägger i matlådor, diskar undan och plockar bort. Under tiden tar jag upp min stickning igen och ser lite på TV. Sen kommer natten och då läser jag en stund och sen sover vi...


Vanliga kvällssysslor/aktiviteter är tvätt/träning/stickning/sömnad/promenad med sopsorteringen/tv-tittning/en stund framför datorn/läsning och sen sova.

Ovanligare kvällsaktiviter är fika med vänner/bio/symöte/restaurangbesök/konserter/shopping/älskog :-D


Tja... sådär ser mitt liv ut - alla de dagar jag väntar...

Av litenlangtan - 9 maj 2010 19:04

I torsdags fick jag sannerligen nog av det här med internetleverantörer...
Jag skrev ett synnerligen surt mail till min kontakt på Telia - att nu var min gräns nådd... Inte mindre än 4 tekniker har varit på samma ställe och letat fel, konstaterat att de inte kan göra något utifrån och sen begivit sig därifrån.

Under torsdagen ringde då min Teliakontakt och frågade om jag kunde komma ifån jobbet nåt under dagen. Jag sa att det nog skulle kunna ordna sig. Hon lovade också att de skulle bekosta taxi om det blev aktuellt. En tekniker rinde och vi bestämde en tid då han faktiskt skulle hämta upp mig på jobbet och kolla över vår kabel.

Väl hemma visade det sig att felet inte satt inne i lägenheten utan det var kabeln mellan huset och stolpen som var trasig och när den var utbytt så funkade den perfekt. Som tur var gick det att beställa bredband omgående och teknikern kunde plocka upp min order och ställa om några don i stationen och vi fick fungerande bredband efter nån ½-timme... så summa sumarum så har 4 tekniker gjort fel bedömning och inte systematiskt letat sig fram till felet - utan bara skitit i det...
Det har varit en jävligt jobbig resa men NU funkar det.

Tyvärr så har Bredbandsbolaget fått bottenbetyg även efter avslutat ärende hos dem då jag fört ärendet vidare till www.ktib.se och det mail jag sedan skickade till Bredbandsbolaget hörsammades genast. Redan dagen efter ringde någon och bad 1000 gånger om ursäkt och lovade bot och bättring och 1000: på kontot och allt vad det var...
Sen... Nada... och jag känner att det enda godtagbara skälet till att hon inte fullföljt sina löften är om hon gått och dött den här veckan som gick...

HUr går det då med vår adoption? Jo maken skrev ju ett mail till vår hemutredare och hennes nästa datum för vårt hembesök är den 20/5 på eftermiddage. Detta råkar sammanfalla med att vi ska resa på en weekendresa till Bryssel för att hälsa på goda vänner, så vi är låsta igen...

Uppenbarligen är hon en upptagen kvinna och har svårt att presentera ett variabelt schema av tider. Uppenbarligen kommer vi inte bli klara med detta innan socialnämnden har sitt nästa möte och uppenbarligen kommer vår hemutredning inte bli klar i tid till detta möte...

Vi är förföljda av dålig karma när det gäller dessa möten. Människan i fråga har inte ens uppgett hur många möten det är kvar och vad vi förväntas göra på mötet efter hembesöket och tja, vi vet i stort ingenting...

Detta gör mig faktiskt ganska arg... Och samtidigt så känns det som om hon inte kan anpassa sig till oss utan vi ska göra alla möjliga krumbukter för henne - det var ju inte vårt fel att vår sista träff blev så kort och inte heller vårt fel att hembesöket inte blev av. Ska inte hon anstränga sig och försöka fixa fram acceptabla tider till oss när det är hennes fel att våra möten blivit inställda...

Så hade iaf jag resonerat...

Well... vi får kontakta henne i veckan och försöka boka in resterande möten - eller helt enkelt ställa in oss på att inte rusa igenom det här och invänta socialnämndens möte EFTER sommaren... då blir det inte bråttom alls...

Maken ligger på soffan och kollar fotboll efter en helg full av jobb och en hel del kalasande...
Igår var vi på en länge planerad "födelesedagspresent" - en av mina bästa vänner fyllde 30 i januari och i present fick hon vår "arbetskraft"... Vi var 14 vuxna och 4 barn som grävde upp en nyponhäck och grävde en ny räna för att plantera en häck i. En person körde med jordfräsen upp ett potatis/grönsaksland. En person eldade upp en hel del gråte och grenar och skräp och fjolårets löv, några rensade rabatter och pysslade med rosor mm. Jag och maken vänbde jord i en rudel av sten och placerade ut markduk och fyllde upp med fler stenar för att planeteringen skulle få lite mer höjd. Sen målade vi taket i deras vardagsrum och påbörjade rivning av tapeter i samma rum...

Idag har man ganska ont i hela kroppen och jag har en envis vårförylning som gör mig helt klubbad. Nu har mamma, hennes gubbe, brorsan och hans familj samt mina systrar vart här och fikat och firat mannes födelsedag. Hans presenter var såklart ganska sportinriktade; presentkort på löplabbet, Team Sportia, prenumeration på Runners world samt funktionssockar till skorna... :D
Och lite annat...

Nu ska maken fixa middag och jag får vila lite från fotboll och kalas...

är så trött...

Av litenlangtan - 5 maj 2010 23:09

Sitter här och är lite glad över alla goa vänner som kom på makens lilla kalas ikväll! Så fint och mysigt :D
Inter har vunnit över Roma i Copa Italia och jag har ytterligare lite idioti att lägga på Telia från inlägget innan...

Planen var ju att en tekniker skulle ringa mig igår och boka in en tid för att komma in i min bostad idag på eftermiddagen och laga det konstaterade felet...
Inget samtal på hela dagen...
Kommer hem och hittar en lapp i brevlådan - en tekniker HAR varit här - oanmäld - och konstaterat att det är ett FEL inne i min lägenhet (Skojjar han?) och ber mig kontrollera mn utrustning (vilken?) och om felet kvarstår kontakta Telias kundtjänst...

DOH!


Så... status nu: Jag ringde och talade med nån på Kundtjänst som egentligen inte kunde mer än konstatera att en person bevakar mitt ärende och jag kontaktar henne imorgon och frågar varför i HELVETTE de skickar ut en ny gubbe som gör samma som den förra gubben. Det är ju för fan generalfel att a) inte kontakta mig som utlovat. b) göra exakt samma som förra teknikergubben. c) dra ut på tiden IGEN...


Det är nog fan inte meningen att vi ska ha bredband?
Eftersom BBB ska betala för sin dumhet så ska nog T också få göra det.
Det här börjar likna ett GIGANTISKT APRILSKÄMT...


jag dör lite idag med...

Presentation


Jag blev mamma genom adoption. Bloggen startade 2010 med hemutredningen och fortsatte med en lång väntan på... ja vem skulle det bli?
Nu skriver jag om stort och smått om vardagen med en son född sommaren 2011 och hans lillebror som kom till oss 2013.

Följ blog

Följ litenlangtan med Blogkeen
Följ litenlangtan med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17 18 19 20
21
22
23
24 25 26 27 28
29
30
31
<<< Maj 2010 >>>

Arkiv

Besökare sen 2011-07-01

Senaste inläggen

Kategorier

Fråga mig

1 besvarad fråga

Länkar

Vill ha barn

 

Sök i bloggen

Tidigare år

RSS

Besöksstatistik

Buzzador blog


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se