Jag skrev till H på FB att jag uppskattade att hon tagit upp det här jobbiga till ytan och att hon sagt att hon ville finnas där för oss och att de längtar efter att vi ska få bli familj lika intensivt som vi gör...

Hon svarade att hon vart lite rädd för att det blev dumt... att de aldrig kan sätta sig in i vad vi går igenom men att de försöker så gott de kan...
Det här är liksom skillnaden - att påtala vad man inte uppskattar hos sina vänner, att våga vara rak och säga som det är, och att välja att ta det till sig istället för att slå det ifrån sig eller förneka hur man upplevs av andra.
Riktiga vänner klarar av även de jobbiga situationerna och överlever nedgångar och svackor...

Jag är så glad över att veta att jag åtminstone har en gammal vän som är redo att jobba vidare på vår relation! *skönt*

Samtidigt så svävar tankar på A över mig hela tiden. Jag kan liksom inte släppa taget om henne och det som en gång var vår vänskap. Men så mycket har förändrats och så mycket tid har förflutit...

Liksom Hedda pratar om att ge sitt inre barn utrymme så vet jag av erfarenhet att det funkar att "göra upp" med ofärrätter i sin egen skalle. Så kanske ska jag sätta mig själv på en stol i mitt huvud och ge mig tillfälle att skrika och gråta ur mig all ilska, sorg och smärta över att vara annorlunda på ett "fult sätt" som jag brukar säga...

Jag måste kanske ge mig själv möjligheten att förlåta mig själv och lyfta bort skuldens våta filt... 

Letade bland gamla mail och fann av en slump en "handbok" som är skriven av Jonas Gåde som vart med i "grannfejden" där han agerar medlare och psykologisk side-kick till Aschberg. Jag sitter och läser den på jobbet nu och nickar igenkännande, den innehåller en del del matnyttigt... Jag behöver lite fler verktyg för att komma vidare i min egen utveckling. Hela jag skriker om att bli upplyft ur barnlöshetsträsket och jag vill inget hellre än att lämna den våta ångestfilten i ett hörne att torka ihop...

Uppdatering på dokumentationen: Ni som ännu inte kommit så lång - kom ihåg att inte lämna ifrån er original till kommunen eller nån annan. *hur kom det sig att vi lyckats i flera omgångar?*
Vi har tur som lyckats få fatt i både läkarintyg och intyg om slutförd "föräldrautbildning" - samtidigt som hemutredaren kanske borde fråga om vi vill ha igen våra originalhandlingar efter avslutad utredning. Jag ska försöka få tid hos den behjälpliga kvinna på kommunen som fixar originalen för oss när det blir dags för återrapporterna - sparade hennes direktnummer och ringer nog bara henne helt sonika sen och säger att jag vill ha henne istället - OM hon visar sig vara lika tillmötesgående i verkligheten som på telefon...

Riksarkivet ursäktade sitt misstag och skickar en ny handling idag. Makens arbetsgivarintyg skrivs ut i dag och postas. Snart är vi klara...
Inväntar två referentbrev och fotokopiorna...

Det börjar dra ihop sig för granskning
:-D

 

 

ulle

27 december 2010 17:05

För mig ar det skönt att veta att ni förmodligen snart är ur barnlöshetsträsket. Det är befriande och förlösande, livet kommer i nytt perspektiv men samtidigt har man nya erfarenheter m sig, ibland har de varit lite för smärtsamma, nen till slut givande. Kram på dig vännen, 2011 är ert år o snart är vi där

litenlangtan

27 december 2010 19:04

Tack min vän! Ibland är det svårt att ställa in siktet på framtiden och det underbara som väntar! Man har gått i samma cirklar så länge nu! Men du har rätt 2011 ÄR vårt år! Kram, hoppas vi kan ses snart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...