Min oro var obefogad - men har jag tänkt tanken att jag tog i så gjorde jag det. Men den här gången var det ingen som tog nån notis om det...

Skrev ner allt till NP och gick hem för att kolla posten - INGET brev i brevlådan!!! Men hur är det möjligt... det ska vara postat i onsdags och inget ännu?

Kände att jag inte orkade bli arg/ledsen/upprörd över detta... jag ringde maken och bad honom kontakta sina vänner och be dem göra en uppsättning till och posta i helgen.

Sen tog jag tåget till Kungsbacka och Persius advokatbyrå. Tog en kaffe på vägen och steg sen in på deras kontor. Joakim verkade lite "nördig" och började genast babbla - och slutade nästan inte...
han skulle ta sig an dokumenten på måndag och var nog rätt nöjd med mina förberedelser...

Vi HAR ett referentbrev från vännerna i Storstan - men, det är ett "hörne" på och en svag vikning mitt på. OM vi inte får tag i något nytt och kan lämna det på måndag så får vi helt enkelt legalisera det. Det är ju innehållsmässigt godkänt av AC och om man inte synar det jättenoga så kanske man inte ser att det är lite misshandlat?

Eventuellt får maken åka hem och kolla posten på måndag och sen ta sig ner och lämna in det sista dokumentet... 
Kostnaden var inte så farlig heller. OM nu allt blir okej. Vilket jag hoppas såklart. Han hade som mål att göra det här snabbt iaf - det låter bra för mig!

På väg ut från NP ringer en vän och påminner mig om att vi bestämt oss för att ses idag - glad i hågen åker jag hem till henne och får mig en ljuvlig förkväll med gott sällskap, gott the, lite glada nyheter och känna att jag är och har en vän att räkna med!

Väl hemma har jag försjunkit ner i soffan och är nöjd med dagen...

Har levererat dokumenten (eller ja nästan iaf) och uppdaterat chefen (utan att han skällde på mig!), klarat av anspänningen och träffat en av de bästa vännerna... :-D

NU ska jag vila inför den här veckans sista arbetsdag...

Planen är att stiga upp ganska tidigt och köra yoga för att vakna - idag har jag inte hunnit med nån träning...

Trevlig helg alla!



 

Förmiddag... har nojjat sen igår om en sak som skedde på mötet igår. Jag tog i lite på en sak som jag upplever som ofta känns orättvist och nu nojjar jag över att jag tog i för mycket...
Huruvida det är det min chef ska säga till mig efter kl 12 eller inte - det vet jag inte men jag har en "bad hunch" om det... jobbigt.

Antagligen är det för att alla nervtrådar darrar av den anspänning som de här dokumenten medför... Vi är så nära nu... Det är så det känns...
Jag väntar fortfarande på ett referentbrev och eventuellt skulle maken sticka tidigare från jobbet idag - på sin sista dag och allt... För att vittja brevlådan, möte upp mig och överlämna det och ta en kopp kaffe innan jag sticker ner till NP och överlämnar alla dokument...
Om inte måste jag sticka hem själv och hämta brevet som jag HOPPAS blivit utburet idag!

Jag talade med AC idag om det faktum att vårt original av tillägget fanns på plats hos dem - de ska sköta om att stoppa in det i vår originalhög sen när allt kommer iväg efter NP.

Jag känner mig faktiskt helt darrig... det är inte så himla mycket som kan gå fel nu men om brevet inte ligger där eller om NP gör något fel eller skit inträffar på något annat sätt... Jag tror jag kommer explodera... :-D

Sen kan jag faktiskt tänka att det här är fan inte så långt ifrån att vara gravid iaf - med tanke på hur mycket mer av allt med papper, skriva, plåta, kopiera, sortera, grubbla, lösa problem, greja, ringa, maila, kontakta, fiffa och piffa som jag gjort i jämförelse med min man så är det i huvudsak jag som bär det här "projekt bebis" ändå...
Nu är jag inte arg/ledsen över att det är och förblir så - jag är en kontrollmänniska och har svårt att bara "lämna över" en del saker.
Jag är också den av oss som har mest "tid" att pyssla på betald tid :-D
Jag är också "streetsmart" som min man kallar det. Uppstår ett problem så är jag den som grubblar fram en lösning, rätt omgående, kanske tom innan problemet uppstår... jag tänker liksom ett steg före ibland...

Jag är i första 'trimester' då alla "organ utvecklas" och då mest kan gå fel :-D  Men snart har det gått 3 månader och den största faran är över :-D *puh*

Snart går vi in i andra 'trimester' och då är det en transportsträcka till slutspurten då allt utkristalliserar sig och blir mer tydligt :-D Det ska bli barn av allt det här jobbet (tredje trimestern)

Visst skulle man kunna tänka så? Jag hoppas också att det inte blir en allt för lång andra 'trimester' bara... :-D

Luften kommer gå ur mig totalt efter det att vi fått iväg alla papper och vi officiellt blir "havande"...

Kanske för att jag väntar och längtar så efter att skrika ut det... :-D

Nu ska jag sätta igång med att skriva lite instruktioner till NP...

Tjo!