I går satt jag och värkte på något smart inlägg men idag har jag glömt alltihop :-D

Mötet med banken blir försenat 1 dag men det får lösa sig...

Idag kommer en kär vän på lunch på jobbet, hoppas det inte dyker upp massa kunder, tillvalskunder, säljare osv när hon är här för jag vill verkligen ha tid att sitta och prata lite. Hon behöver det, för hennes liv är på tok uppåner just nu...

Jag önskar bara att NP ska höra av sig och säga att han är klar...

Ringde honom igen idag för jag har ju inte hört ett dyft från honom...
Idag var han i rätten hela dagen...

åter imorgon...

hoppas han ringer mig då...

Snart kommer mannen och vi ska promenixa hemåt och handla lite på vägen. Vi ska laga jordärtskockssoppa (för maken blev så förtjust i det häromveckan) men jag är inte alls sugen...

Jag vill ha LCHF-plättar!

Det vill nog inte han... :-D

Jag är inte så där superintresserad av statistik - det består ju ofta av siffror och det är inte mina bästisar...

Men det är ganska kul att se hur statistiken för den här bloggen växer månad för månad...
Och det roligaste av allt är att läsa vad folk googlar på för att hitta min blogg...

Det är ofta adoption såklart, men lika gärna något annat...

Som fänkålscreme, plantera om rosenrabatter, debbie harrys biologiska föräldrar och nu senaste tiden har nån sökt på HIV och relationskriser...

Det vore hemskt roligt att få veta om den som hamnat på min blogg av en slump - för att den sökt på något HELT annat valt att stann och fortfarande läser?

Så se detta som en efterlysning...
Vem är du som googlade på något som inte hade med adoption att göra och som blev kvar?
Finns du?
Vore jättekul att höra ifrån dig i så fall!

Hej!

Just nu händer ingenting... Inte i vårt liv, inte i bloggarna jag läser, inte på jobbet, inte med vikten, inte något alls...
Ska det vara så här? Ska de va så?

Hmmm, jag får väl redovisa för VAD som faktiskt sker...
Vågen visar totalt -3,6 kg sen nyår vilket känns väldigt bra!
NP skulle enligt uppgift vara på plats på sitt jobb idag och förhoppningsvis får han klart våra bestyrkanden så vi kan skicka våra dokument till landet. Då ska vi fira!

Vi har fått tid till ett möte hos banken - nästa vecka...
Vi har gjort en budget för tiden nu och vad vi sparar per månad - och vad vi kommer få in när vi är föräldralediga... Den skiljer sig på pappret inte så mycket och det kanske är bra?

Vi har fått ett pris av snickaren på vad det ska kosta att bygga trappräcke - det var INTE vad jag väntat mig - men vad vet jag, det kanske är såpass dyrt ändå att göra ett platsbyggt lösvirkesräcke med hjälp av en duktig snickare?
Det känns som att jag hellre tar in en dyrare snickare och får ett juste räcke än att vi tar in ett jäng avdekade diversearbetare som gått i pension och får något som vi måste skämmas för... ("hyr en senior")
Maken är upptagen på jobbet idag på morgonen så han har inte hört av sig för att tycka till om snickarens prislapp.

Jag har försäkrat mig om att jag har en backup-plan om inte banken och vi är på samma våglängd - iaf inför första fakturan som ligger och väntar i köket hemma...

Jag har egentligen inte råd att göra några okynnesshoppingturer men jag ska unna mig en ändå! Väldigt lite shoppinglista och inga pengar på kontot men jag kan säkerligen har kul ändå! Ledig på fredag och då ska jag roa mig kungligt på lågpris-varuhuset-i-Halland. Kan hända blir det några skojjiga barnprylar?

Behöver hårfärg hur som och då kan man väl köra en 10 mil för att köpa det va?

Vi har också anmält oss till "hämta-barn-kurs" på Möllan i Mölndal via AC den 14 mars... det ska bli spännande!

Mailade vår NP igår om att det kommer ytterligare ett brev som maken skulle lämna igår eftermiddag... Fick inget svar...

Idag tänkte jag att jag ringer och kollar så att brevet nåt sin destination... Advokatbyrås sekreterare säger då att vår NP vabbar idag...
Yes! Vår vanliga "otur" med andra ord... det koommer inte gå så fort då alltså...

Vet inte om någon hörde av honom igår men förhoppningsvis är han tillbaka imorgon...
Något brev kunde hon inte finna i brevlådan iaf så vi får verkligen hoppas att maken lagt det i rätt låda och att någon kanske var kvar och plockade upp det redan igår...

Jag blir galen!

Nu ska jag sätta mig med lite ritningar och försöka räkna på åtgång färg och tapeter...
Samtidigt som ett bygglag lägger golv på ovanvåningen och det är papperstunt golv emellan så det känns som om de sitter inne i min skalle och sågar och bankar och slår...
men men, det är ju tisdag så det är bara att härda ut - veckans värsta dag är snart halvvägs gången...

Nu är jag hemma efter en trevlig fika med 5 tjejer som ska adoptera från samma land som oss. Tyvärr har 3 utav dem ganska tragiska berättelser kring sina adoptioner som inte är klubbade och klara än...

En utav dem tillhör den familj jag skrivit om tidigare - de har tillbringat nästan 3 månader med sitt barn på plats och tvingades av oklara omständigheter lämna sitt barn kvar i landet och åka hem. Ingen vet om det faktiskt kommer bli deras barn - än... så tragiskt och så hemskt, för föräldrarna och för barnet!

Jag var lite nervös inför att träffa dem och undrade hur jag skulle hita dem där inne - men de hade parkerat sig precis innanför dörren och hittade mig så fort jag steg innanför dörren...

Nu ska jag se om några/alla vill bli vänner med mig på facebook... :-D
Och så ska jag bjuda in dem alla här...

Därför vill jag påminna er alla om att det här är min tillflyktsort. Här är jag trygg än så länge - jag har en blogg som är mer öppen och som vänder sig till mina föräldrar och syskon - men lämna inte spår där som kan leda mina familjemedlemmar och vänner hit är ni snälla...
För här vill jag kunna tänka fritt... tänka högt...

Jag vill inte behöva låsa den här bloggen ocskå...

Maken skickade SMS till mig - han hade hittat ett gammal mail han skickat till mig - den 20/7 2006... Då hade vi känt varandra kanske 6 veckor...
Han skrev att han ville ha barn med mig ganska snart!

Galet att mannen ville kasta sig in i ett förhållande och starta upp bebisverkstad sådär på en gång...
Utan att känna mig alls!

Det har han ju verkligen fått göra nu, med råge...
Det har ju tagit oss en evinnerlig tid att komma hit. Nu står vi här och bara väntar på att skicka iväg papprena till vårt land. Det som ska bli vårt andra hemland...

Försöker ta in och intala mig själv att nu kommer tiden gå långsamt fram till BB - men om man ser bakåt 6-9 månader i tiden så var vi igång med förberedelser och packlistor för att åka på bröllopsresa. Vi hade ännu inte startat upp vår hemutredning, vi hade nyss kommit hem efter att ha firat jul med makens familj...
Tiden går så snabbt... och snart kommer dagen då vårt samtal kommer... det som för alltid ändrar våra liv...

Jag kommer inte "vänta" på det samtalet under slutet januari och februari...
Men mars/april kommer nog vara lite nervösa... för att inte säga maj och juni... :-D

En snäll granne har vittjat vår brevlåda och lämnat posten till mig nu, vårt efterlängtade referentbrev har nu kommit i våra händer!

Maken får föra det vidare till NP i eftermiddag...

Värre är - vattenläkage genom tacket/väggen på jobbet pga all snösmältning...

*skit*

nu mat i magen!