Ikväll har jag och maken vart på ett föredrag av och med Bengt Brülde som handlade om "Är det viktigt att vara lycklig"...

Bengt Brülde är professor i moralfilosofi och gör utvärderingar på 'Moraltestet' på Christer i P3 och han var med i 'jakten på lycka' med Hanna Hellkvist också från radions P3...
Han har också då och då käkat lunch med min man och hans kollegor på gamla jobbet.

Föredraget handlade om hans stöttestenar - lycka - mening - moral
Är människor med hög moral lyckligare än människor med låg moral?
Är jag lycklig trots att jag vantrivs på jobbet och inte har några barn?

Ja, jag har vart olycklig och sjuk men repat mig - långt innan jag började fundera på barn. Jag var tillfreds med mig själv innan jag slutligen mötte mannen i mitt liv och med honom har mitt liv funnit en större mening.

Så ser jag på det med barn också. Ja, jag har varit tillfälligt under isen som barnlös men jag kände ändå en otrolig lycka med min man, mina släktingar och vänner.  Livet tedde sig meningslös och hopplöst men själva grunden till lycka var murad av något annat.

Tanken på att få barn gör mig lycklig och visst kommer vi känna lycka över att slutligen bli en familj. Men framförallt får vårt liv en djupare mening och vi får ett vidare sammanhang med vårt gemensamma liv. Att fostra och älska en ny individ...

Jag är lycklig med min man men våra liv fick framförallt ett djupare innehåll och tillsammans är vi lyckliga i varandras närhet.

Men lycka för mig består faktiskt inte ens i tanken på att vara familj - nä, min lycka består i att få vara frisk, ha tak över huvudet, mat i magen, vänner som finns där, ett jobb att gå till och en man att komma hem till. Att få sticka, sy, läsa och lyssna på musik och se en bra film. Att kunna äta god mat som gör mig mätt och nöjd och kunna gå en promenad i skogen. Att resa och uppleva nya kulturer och att få omge mig med vackra och trevliga saker.

Pengar och rikedomar gör inte mit lyckligare - däremot skulle jag kunna ge mer till andra om jag hade mer själv...

 

Nu ska jag avrunda det här med att önska er en trevlig kväll!

Och om ni som uplevt barnlöshet har tid och möjlighet så svara gärna på den här enkäten för jag tror att våra svar kan göra skillnad!

Det som är tidtjuven nummer ett är ju faktiskt TVn...
Men jag upplever det avkopplande och hjärndödande att glo på TV en stund på kvällen. Ofta behöver man inte tänka - bara matas med färger, ljud, intryck, ren skit egentligen men ack så tidsfördrivande...

I början av vårt förhållande hade vi många gånger "hemliga upptåg" för oss och vi turades om att överraska den andre - ofta väldigt lyckat!
Men med åren så har TVns fått övertaget. Vi äter till halv 'åtta hos mig', glor på nåt innan ibland typ 'vem vet mest' och sen går något efter som man bara halkar in på...
Vi orkar sällan se en hel film på vardagarna, inte ens går vi på sena bion längre - man är för trött dagen efter sen...

Men förra veckan körde vi TV-fri måndag... åt middag med levande ljus I köket, jag vann i Alfapet och vi hade sex :-D På en måndag! ;-D

Så igår körde vi lite samma tema - fast den här veckan fick jag stryk i Yatsy och Fia med knuff - och vi var väldigt trötta efter en helg med besök i huset. Man är kanske inte avslappnad på samma sätt när man har gäster även om de här krävde väldigt lite...

I kväll ska vi ta våra sista sprutor och det ska bli skönt att den biten är avklarad! Sen går vi på ett föredrag om lycka som ska bli väldigt intressant! 

Två månader har nu passerat sen vi skickade våra handlingar till landet - vi förströr oss med att vänta såklart och jobbar på kommunikation och relation!