I fredags funderade jag mycket på hur jag kommer ta emot det efterlängtade samtalet om barn. Jag har för det mesta telefonen inom räckhåll och jag har ju lagt in en särskild signal på alla nummer från AC för att säkert veta att det är DET samtalet som kommer. Jag blir helt pirrig i kroppen bara jag tänker på det...

Men hur blir själva samtalet? Kommer jag komma ihåg något av det efteråt? Kommer jag gråta och skrika av lycka som en fjortis inför en konsert med idolerna? Jag brukar kunna behålla sansen men har nära till tårarna när jag blir berörd. Maken kommer med största sannolikhet grina - det är ett som är säkert!

Fler och fler i min omgivning frågar om vi hört något nu. Mina kunder och kollegor och säljare och tja, de allra flesta som vet om det är såklart nyfikna...

Dessvärre har man ju inga svar att komma med... Jag har eftersökt att vi skulle kunna få besked om när det händer något - antingen att någon annan får barnbesked eller att någon ny familjs handlingar tas emot på vårt barnhem - men jag har inte fått någon respons på det. Så det känns som om tiden står stilla. Vi befinner oss i ett vakuum.

Våra sprutor är färdigtagna. Det enda jag skulle vilja hinna med innan vi åker är ett tandläkarbesök. Det ska jag boka imorgon. En frisör ska nog få klippa lite av mitt hår också innan jag känner mig "klar" att åka.

Nanashi hade fått rådet att provpacka - det låter väldigt smart. men jag vet ju inte ens vad jag ska packa ner :-D Fast det kanske är dax att börja fundera på lite packlistor. Tillexempel ska jag leta på en adapter till eluttag som jag vet att jag har (haft) en någonstans i källaren.

Jag ska reka lite på apoteket nån dag också och kika på lite medikameter för barn. På fredag ska jag luncha med en rätt så höggravid gammal kompis. Just samma kompis som jag först blev lite "vanligt" depp över men sen insåg att hej, där har jag ju en blivande mamma-kompis. Vi kommer ju sannolikt vara hemma med barn samtidigt och även om våra barn inte kommer vara lika gamla så är det en stor fördel att ha en jämnårig som är hemma samtidigt. Detta tyckte hon också var jättebra så nu har vi bokat in en lunch... Hon har precis gjort sin sista arbetsvecka och ska nu vara hemma de sista två månaderna innan babyleverans i juni.

Idag är vi sega i starten. om ett par timmar kommer min pappa och hans familj (sambo och två barn + en av mina bröders flickvänner) på middag...
Så vi ska strax sätta fart och städa och laga mat och duka bordet för 7... Hur nu det ska gå till?

Hoppas ni andra haft en riktigt skön helg! Imorgon ser jag fram emot att äntligen få gå på "hämta barn kurs"!