Igår var det Landsfika! Vi kände ju igen några stycken sen innan - S och jag skulle ju träffats förra veckan men på grund av sjukdom blev det inte så. Men ikväll hade vi våra karlar med oss också...
S nummer två hade faktiskt också med sin man - farmor agerade barnvakt åt lilltjejen...

Sen kom ett par som gjort en roligt och spännande rsemesterresa - i 'vårt' land! De har precis fått sitt medgivande och stått 1½ år i kö i AC och de står även i kö till La Casa. Fördelen som de har är att de gjort landet på Turistvis - utan barn - vilket måste vara en klar fördel! De hade vart i huvudstan, vid kusten, på de Karibiska öarna som tillhör landet och även varit i Amazonasdjungeln...
De berättade ganska ingående om de olika resmålen och vad som var bra och mindre bra med varje ställe.

Vidare var en  tjej på plats som precis fått BB! Från samma barnhem som dig Mia! De hade blivit utsedda till föräldrar till en liten kille på ca 8 mån och hade fått resebesked omgående så de ska iväg om ca 3 veckor!
Hon verkade lite lätt stressad över saker och ting och javisst kommer vi också vara lite nojjiga när det där händer oss. Men en kul kommentar som slank ur henne var ju:

-Jag känner mig inte alls redo att köpa massa barngrejer men jag måste ju...

Där känner jag att vi har en stor fördel som har mycket prylar och en hel del kläder och sånt.
Visst har vi kvar saker att köpa men ju mer förberedd man känner sig ju lättare tror jag de där veckorna blir. Då kan jag koncentrera mig på bara titta på bilderna på lillo!
Och appropå att vara förberedd så köpte jag souvenirer igår - med Sverigetema - några kylskåpsmagneter, några nyckelringar och några blyertspennor...
Jag prutade ner nyckelringarna 10:- styck till 29:-
Det är galet vad de där småsakerna ändå kostar... Butiksföreståndaren frågade om jag skulle ut och resa - ja, vi ska adoptera från Colombia sa jag...
-Åh kan du inte komma och visa ditt barn här sen sa hon...
-Öh, jomenvisst - svarade jag... men VARFÖR skulle jag göra det???? Jag bara undrar - det är som med chefens fru... Du MÅSTE ringa mig!
Jaaaa, det var ju den första jag tänkte på liksom... or not...

Åter till tjejen som precis fått BB. Hon berättade att de ringt till AC och frågat lite på måndagen förra veckan och då avslöjade deras kontakt inte något alls. För att sen ringa på tisdagen och förmedla deras BB!
Och trots att min känsla igår var bedrövlig så blev man ändå lite pepp av att träffa henne och höra hennes berättelse. Det sker alltså på riktigt. Det är inte en dröm bara - plötsligt händer det...

Snygg bild jag meckat ihop va?!

Jag mailade ju vår nygamla kontakt på AC igen igår men inte ett ljud än såklart. Självklart förstår man ju att de har en mängd saker att göra där på sitt kontor på AC - men man kan ju önska att de gav lite mer fylliga svar när de ändå delger oss information så skulle de ju slippa så mycket fler följdfrågor...
Att det kommit två nya BB innebär ju att vi vill veta mer; hur länge har de väntat? Hur gamla var barnen? Finns det indikationer på att det kommer fler BB snart?

Jag sa till maken igår att jag bestämt att det inte får hända nu utan tidigast i mitten/slutet på augusti då han verkligen behövs på jobbet vid kursstart...
Han frågade om jag verkligen klarade av att hålla fast vid det - åtminstone igår och kanske idag. :-D

Gårdagen var bedrövlig - men idag känns det bättre. Mycket tack vare fikan igår tror jag - den gav hopp! Både om det fantastiska land vi ska besöka och att det plötsligt händer...

Nu ska jag fortsätta med dagen...