Direktlänk till inlägg 8 juni 2011
Idag för fem år sen skulle jag på date med den här spännande killen som jag var så nyfiken på... Han som jag redan var lite förtjust i över telefon.
Han som skrivit så fint i sin presentation på datingsidan och som hade en så rolig och klurig bild.
Nu skulle jag få träffa honom på riktigt! Oj oj, jag var duktigt nervös. Tänk om han inte var det jag trodde? Tänk om han inte alls var intresserad av mig på samma sätt?
Vi skulle mötas på klassisk mark - vid en brunn vid den största knutpunkten för bussar och spårvagnar mitt i stan. Och när jag såg honom så kändes det bra... Vi kramades och började genast prata. Han hade en plan om vad vi skulle göra och vi följde den. Vilken start vi fick! Så rätt det kändes från början. Men hur kan man veta det? Den 'stöt' som gick igenom min kropp när jag några timmar senare tog hans hand vid ett övergångsställe - den var på riktigt och den finns där än - känslan av att vara lyckligt lottad och fantastiskt tacksam över att det var just vi som fann varandra.
Vi har båda haft närkontakt med det mörka i livet. Besvikelser, tuffa upplevleser och minnen som gett djupa ärr inombords. Vi tar inget eller ingen för given nån av oss. Vi vet att det är ett "jobb" att hålla en relation levande och stark - alla relationer har sina framgångsrecept såklart.
Ärlighet, tacksamhet och hjälpsamhet är bra byggstenar - kryddat med lite passion, upptäckarglädje och förståelse så kommer man långt.
Fem år har passerat - ibland känns det som det var igår vi var på första daten, grillade vid havet, bilade genom Sverige för att hälsa på hans familj, tog avsked vid en festivalbil, låg i gräset en sen natt och tittade på stjärnorna eller åkte för att mata den lilla ensamma katten.
Men fem långa år har passerat - många berg-å-dalbanor har vi åkt under tiden - inte fysiska sådana utan mentala och själsliga. Men snart får vi stiga av den här åkturen och stiga in i pariserhjulet eller farfarsbilarna istället. Lite långsammare, lite sävligare gupp på den turen...
Jag har sannerligen tröttnat på berg-å-dalbana...
Ge mig Farfarsbilar nu!
Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...
Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...
Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...
Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...
Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | 4 | 5 |
|||||
6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 |
12 |
|||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 |
|||
27 | 28 |
29 | 30 | ||||||
|