Vi smög tillsammans in på förskolan då alla barn och pedagoger var ute och lekte...
Den vi skulle träffa kom in och vi satte oss på sonens avdelning och började samtala.
Pedagogen inledde med att säga att det inte handalde om "utvecklingen" såhär första gången utan mer för att utvärdera hur inskolningen funkat.

Hon berättade att hon jobbat i 27 år på förskola och hon var inte helt nöjd med att köra 3-dagars inskolning MEN att de ålagts detta i sitt rektorsområde.
Vi berättade hur det varit - att maken trott att pedagogen skulle försöka skapa en kontakt med barnet men att alla höll sig i "bakgrunden" och att det ändå fungerat den första veckan.
Sen blev ju sonen sjuk (vilket 99% av alla förskolebarn blir första tiden typ) och då fick ju inskolningen en ganska abrupt fortsättning med ganska mycket - rakt in i allvaret bara...

Men som väntat (från redagogernas sida) blev lämningarna rätt jobbiga första månaden. Nu fungerar det ju klockrent till 99% istället och det är ju skönt att allt fungerar nu...

Summa summarum - vi var inte tillfreds med inskolningsmetoden utan en blandning av de båda - att föräldern är med HELA dagen några dagar för att se hur verksamheten funkar och vad barnet gör på sina dagar på förskolan för att sen gradvis lämna barnet mer och mer på egen hand att bygga upp en relation till pedagogerna och andra barn...
I den bästa av världar :-D

Vidare sa hon att vi har en trygg och stabil kille, han är klok och vet vad han vill och inte vill. Han kommunicerar det bra och förstår mycket bra. Han kommer bli en jättebra storebror och "vi kommer aldrig få några problem med honom" (haha, hur menade hon nu?!)
Han gillar böcker och bilar... och även att laga mat i lekköket. Han äter bra och sover bra, han går bara in med nappen och snutten och lägger sig på sin madras och somnar...
(Maken kan någon gång få honom att somna inne i sängen på dagen vilket absolut INTE funkar för mig, jag får sjunga med honom i selen om vi är inne på dagen vid vilan!)

Vi har hört från många håll nu att sonen verkar vara så trygg och öppen. Det är svårt att själv bedöma - men han har ju faktiskt fått närma sig andra människor när han själv vill. Är de som hälsar på oss genuint intresserade av honom och går ner på hans nivå och kastar sig in i leken accepterar han dem på stört. Andra tar det lite längre tid med...

Nya miljöer är ofta inte heller några bekymmer så länge det finns leksaker eller något som intresserar honom där så funkar det fint.

Det ska bli riktigt spännande att se hur det funkar med det nya syskonet. Vi pratar om det ofta. Och sonen har varit villig att ge syskonet sin napp och sin snutte. Till och med sin säng!
På frågan var han då skulle sova någonstans svarar han:

-Mamman!
Word.
:-D