Fick en fråga och mitt svar blev så långt så här kommer ett eget inlägg om barnens nya sovvanor!
Tidigare hade vi en växa-säng till Stora och spjälsäng till Lilla. När vi nattade låg vi på en madrass på golvet brevis Stora. Madrassen funkade också som "extrasäng" vid sjukdom osv.
Men i somras köpte jag en familjesäng på Blocket. Det är en våningssäng med 120-säng i nederdelen och en 80-säng i överslafen.
Den har jag målat under hösten och i julhelgen bestämde vi oss för att byta bort de två enskilda sängarna mot en säng. Barnen ligger i varsin "halva" av underslafen - fast på tvären. Jag har satt en lös "fallskyddsbräda" från IKEA så Lilla inte ska trilla ur och vi har gott om kuddar, mjukdjur och mys i sängen. Sen vi bytte till en säng har vi också infört gemensam nattning, saga/sagor och nattlampa.
Den vuxne som nattar ligger mellan barnen och nattar och det funkar väldigt bra! När barnen somnat lägger vi upp lite kuddar mellan dem - mest för att Lilla inte ska vakna OM Stora lämnar sängen...

Överslafen är såklart rolig att klättra upp i tycker Stora. Han behärskar stegen upp och ner, trots att jag hängt en filt över stegen för att försvåra för Lilla att klättra. Han har faktiskt låtit stegen vara...

Jag var beredd på att Lilla skulle vilja kliva ur sängen men han har redan sen länge sovit hela natten och vaknar i stort sett bara då han är sjuk. Just idag ska han sova med mig i dubbelsängen medans maken får sova i överslafen hos Stora, just för att lilla är sjuk.

Sängen äter upp en del golvyta men samtidigt är den ganska hög så vi kan ha förvaring under.
Att Stora självmant valt att sova kvar i deras rum hela natten känns som ett bra tecken på att de trivs i sin säng! Det var min förhoppning från början att deras trygghet skulle öka och att det skulle vara mysigt att lägga sig att sova.
Inspiration till att sova tillsammans kommer från en vän med tvillingar - tanken var att ha barnen i varsin säng men de sov ändå alltid ihop så då satte föräldrarna ihop sängarna till en 160-säng. Win-win!

På sikt kommer Stora säkert vilja sova i överslafen men det kan nog ändå dröja nåt år eller två!

Jo, Stora sover fortfarande hela nätter i sängen i deras rum. Det går så bra så bra... Han har dock en nattlampa tänd.
Häromkvällen sov han med pappa eftersom lillebror var krasslig och jag valde att sova jämte honom. Men natten efter när jag föreslog att vi skulle göra samma igen - sa han nej, han ville promt sova med lillebror. Vilket ju givetvis gick jättebra.

Lilla har slutat suga på tummen. Den har sett lite läskig ut med lite svampig hud som resultat av att han sugit väldigt mycket på den under ett par nätter. Så vi satte på lite mjukgörande gräm och ett plåster. Och det fick visst sitta kvar hela natten och sen ville han inte suga mer.
Han säger att han har slutat...
Vi får se hur det blir när tummen läkt helt...

treåringen i familjen funderar:
- Mamma, du kan ha plåster på din snippa nästa gång du har blod!

Sen 1 1/2 år har vi försökt få till undersökningen då Stora ska sövas. Hittentills har vi bokat av/om alla gånger för Stora blivit sjuk. Förkylningar, långvarig hosta och nu senast halsfluss.

Nu har han vart frisk hela december (förutom en kortvarig magsjuka!) och hela januari.

Bästa lekkompisen på förskolan har vart sjuk några dar den här veckan och igår hörde vi Stora hosta. I kväll är han extra trött, hes och lite hostig och snorig...
Hej förkylning.

Så på måndag får jag ringa till sjukhuset och ställa in kommande veckas tid. Igen. Jag börjar tro att vi framkallar sjukdom hos honom varje gång... Det känns nästan som om koordinatorn på sjukhuset tror det också...
Så jävla drygt bara...

Verkar som om Lilla har nåt också, blåsor i munnen och lite svullen i halsen...

Maximal otur och så irriterande...

I morse vaknade jag halv åtta till tonerna av två små pojkars pärlande skratt! Låg kvar och lyssnade och kände mig varm i hjärtat.

Tänk att de kan ha så roligt tillsammans också. Inte bara skrik och slagsmål och ständig konkurrens.

I förrgår meddelade Stora att han skulle sova hela natten i deras rum och det gjorde han. Barnen sov dessutom till halv nio - en veckas tidiga mornar på förskolan behövde sovas ikapp!
Igår frågade jag om han skulle fortsätta sova i deras rum och han svarade ja på den frågan.
Så. Två nätter på raken... Det är en ny trend väl?

Vi vuxna vaknar på natten ändå - men det tar ju lite tid att vänja sig vid att INTE ha barnen i sängen också...

I veckan inskaffades en hjälm och skridskor till Stora så idag ska vi testa isbanan. Hiss eller diss är frågan...
Vad ska du göra idag?

Vaknade av Stora runt 7. Hörde att lilla ropade nerifrån men tänkte att om vi var tysta så kanske han kunde slumra en stund till. Men Stora hörde också lilla och ville upp. Jag masade mig ur sängen och tänkte hämta upp lilla och sätta dem framför TVn en stund. 

Kom ner till Lilla som satt i sängen och pekade på en blodfläck på lakanet.
-dä blod mamma... säger han. I dunklet såg jag att han var blodig på händerna, så jag tände deras sänglampa och då såg jag hur han faktiskt såg ut... Oh MY! Han var nelt nerblodad i hela ansiktet, båda händerna och fötterna! Det rann fortfarande tjockt med blod ur ena näsborren på honom... Han såg ut som tagen direkt ur en skräckfilm - men vi behöll lugnet både han och jag.

Han blöder alltså rätt ofta näsblod på nätterna, helt oprovocerat...
Men det här var värre än på länge. Vi har köpt blodstillande vadd på apoteket och det stoppade jag in i näsborren på honom. Då började han gråta... Jag var tvungen att ställa honom i duschen för att faktiskt få honom ren...

Jag vet att min bror blödde mycket näsblod när han var liten. Vi har fått Lillas näsa undersökt av BVC-läkaren som inte kunde hitta något. Ju äldre han blir desto bättre balans får han och klarar knuffar och smällar från Stora utan att näsan går i blod. Och visst är han fortfarande lite halvkrasslig med hosta och kanske lite snor - det kan ju vara så att näsans blodkärl är lättirriterade och sårbara.
Men vi hoppas att det lugnar ner sig lite nu....

Någon som har något bra tips på husmorstips eller råd? 

I dagarna blir två av våra vänner äntligen bli föräldrar. Otroligt nog får vi följa detta på nära håll. Jag håller tummarna för att allt går som förväntat.

igår var det först ett fantastiskt sagosnöfall till frukost som strax övergick i ösregn. Men vi hade stämt träff med kompisar på Plikta så vid 10 klädde vi oss varmt och drog iväg. Fast bara Stora och jag...

På busshållplatsen visade det sig att bussen var inställd. Jag var i princip redan blöt men då Stora verkligen ville leka så trotsade vi skitvädret och tog oss en promenad.
Väl på Plikta var det faktiskt bara vårt lulla gäng där. Personalen på lekplatsen var fantastiska och startade grillen och servade med allt möjligt. Så vi grillade korv och barnen plaskade i de stora vattenpölarna som omgärdade grillhuset.

Efter ett par timmar ute sprang vi över till Naturhistoriska där vi först spanade på djuren och sen tokfikade i caféet.

Vi var hemma igen efter 15 och hade faktiskt haft en riktigt bra dag tillsammans. Stora ville gärna tillbaka till museet så vi får ta en sväng på museet i veckan som kommer.

Stormen tilltog under kvällen och lagom till vi skulle lägga oss värdet läskigt blåsigt... Jag hatar blåst.

Det tog lång tid för mig att somna och Stora kom upp och var lite skärrad precis som jag höll på att komma till ro. Men tillslut somnade jag.
Har nog faktiskt sovit bättre än jag hoppats.
Stormen är fortfarande kraftig, jag hade hoppats det skulle mojna fortare...
Är inte Egon värre än Gudrun?