Maken kom hem efter en transportlöpning från jobbet. Han hade kommit i närkontakt med en geting på vägen. Hans livs första stick...

Jag svidade om till löparkläder och skickade in honom att klä på sig torra kläder - då ropar han in mig och visar upp sin kropp. Han har fått stora kliande nässelutslag överallt och vi misstänkte allergisk reaktion.

Min make utvecklade panikångest som reaktion på beskedet om våra barnlöshetsprobkem för många år sen och han räknar sig som frisk från det sen länge. Men när kroppen beter sig överraskande blir han skiträdd. Så han fick en släng av gammal panikångest över att plötsligt inte ha kontroll över sin kropp och jag ringde en granne och han fick skjuts till akuten! Vi har ju två små som ska i säng som vanligt.

Men fy vad jobbigt det var att skicka iväg honom med ångesten och skräcken lysande ur ögonen...

Nu har han fått medicin och ligger och vilar på sjukhuset. Hoppas han får komma hem snart!
Läskigt när man inte kan följa med sin älskade helt självklart och stötta när han blev så rädd. Läskigt att plötsligt befinns sig i en situation som man liksom inte var herre över...

Igår kväll kändes lillebror varm och jodå, han hade feber...
Han var jättetrött och ledsen vid läggdags men somnade lugnt i min famn på 5 minuter. Kvällen förblev lugn och vi la oss i vanlig tid. Vid 01.30 vaknde lilla och var ledsen så jag tog med honom upp. Vid 03:30 somnade han såpass hårt så jag kunde lägga över honom i resesängen som står uppställd sen sist vi hade sömnproblem. Jag la mig på soffan och försökte somna själv... Vid 5-tiden vaknade lilla igen och grät. Då kom maken upp för trappan för att avlösa! Fick dock sällskap i sängen av storebror vilket alltid innebär lite sämre sömnkvallitet...
Idag verkar febern som bortblåst så vi får väl se fram på dan.

Lite taskig tajming för sjukdomar då vi ska på kräftkalas imorgon!
Vad ska du göra i helgen?