litenlangtan

Direktlänk till inlägg 31 mars 2016

Döden

Av litenlangtan - 31 mars 2016 15:32

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Stora och sa att han undrade var jag var ochknödde ner sig brevid mig och somnade om. På eftermiddagen när jag kom hem från jobbet berättade han att deras förskolefröken pratat om döden. Att de som dör föds igen osv...
Helt ok för min del eftersom jag kan tröstas av den tanken också... Sen frågade han om ALLA ska dö?
Jag svarade såklart ja men att det dröjer oftast länge innan det händer...
-Ska du dö mamma, frågar han sen och blir ledsen...
-jag svarade ja men att det inte är nu. Jag vill ju inte att ungen ska växa upp och tro att vi är odödliga...

Han var så otroligt ledsen och berättade att han under natten haft en läskig dröm där det hände just det, att jag dog. Han ville inte gå på detaljer för han vågade inte berätta. Jag tror inte det handlar om att han inte har förtroede för mig eller maken (som också var i rummet) utan mer att han trodde att OM han berättar så kommer det att hända...

Det tog lång tid innan han lugnade sig. Jag tröstade såklart så gott jag kunde och sa att det inte kommer hända något nu. Jag vet också att det är i den åldern han är nu som det uppdagas att livet inte är oändligt och att alla människor har en viss tid på jorden mm. Framför allt är det plågsamt att veta att ens föräldrar ska dö en gång. Och det är chockerande att tänka det. Hur bemöter vi det på bästa sätt?

Vi har bejakat hans ledsenhet och uppmuntrar honom till att berätta vad han drömde eftersom det inte är bra att bära de där tankarna/drömmarna ensam - men vi vill ju inte att han ska vara rädd. Varken i drömmen eller vaket tillstånd. Jag ska prata med hans pedagoger om det också...

Har någon nåt tips?

 
 
Ingen bild

Sara

6 april 2016 16:22

Hej!!

Jag brukar inte heller vilja försköna saker o ting, men beroende på vad det är och hur gamla o mogna barnen är så får man ju anpassa samtalet utifrån det. Döden är svårt att prata om, svårt att förstå, döden är så definitiv, är man död så är man död. Mina barn har sett mig ledsen, ledsen över att bla min farmor gått bort. Jag brukar lugna dem och säga att jag är ledsen, men att det inte är farligt, vuxna kan oxå vara ledsna mm.
Min son var nog runt 4år när han började prata om döden och rädslan att förlora mig var jobbigast för honom, han är snart 8år och pratar fortfarande om döden. Ibland när han ska sova så säger han "mamma du ska väl inte dö inatt, tänk om du inte finns imorgon när jag vaknar". Måste vara en fruktansvärd tanke att somna med. För honom tror jag oxå att det är ett sätt att bedyra mig sin kärlek, låter kanske konstigt.

Vi har varit väldigt förskonade mot sjukdomar och död så mina barn har inte kommit nära döden........än.......räds inför min mans mormors höga ålder och vad som väntar inom en snar framtid.

Hur vi tänker kring döden och ev ett liv efter detta är ju ganska så individuellt. Tycker verkligen att ni ska prata med förskolepersonalen och höra vad de pratat om och vilken syn de har förmedlat till barnen, hur barnen reagerade och hur ert barn reagerat hemma.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av litenlangtan - 13 januari 2017 14:33

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Av litenlangtan - 2 maj 2016 07:15

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Av litenlangtan - 1 maj 2016 21:56

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Av litenlangtan - 23 april 2016 06:25

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Av litenlangtan - 20 februari 2016 22:15

Tyvärr blev det inget nytt spännande jobb. De anställde en som jobbar med exakt samma uppgifter nu istället. Det gör mig detsamma, kul att jag fick komma med på intervjuerna! Jobbet jag har är väldigt bra, generöst med att komma sent, gå tidigt, gå...

Presentation


Jag blev mamma genom adoption. Bloggen startade 2010 med hemutredningen och fortsatte med en lång väntan på... ja vem skulle det bli?
Nu skriver jag om stort och smått om vardagen med en son född sommaren 2011 och hans lillebror som kom till oss 2013.

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016 >>>

Arkiv

Besökare sen 2011-07-01

Senaste inläggen

Kategorier

Fråga mig

1 besvarad fråga

Länkar

Vill ha barn

 

Sök i bloggen

Tidigare år

RSS

Besöksstatistik

Buzzador blog


Skapa flashcards