litenlangtan

Alla inlägg under juni 2010

Av litenlangtan - 30 juni 2010 18:22

Mina dagar gör mig helt uppåner - försovning 2 dar på raken, inventering mitt i sommaren som går komplett åt helvette, BRF-kaos med pengar & papper som inte finns, måla innan hösten kommer (kom den nu förresten - plötsligt blev det svinkallt och blåsigt igen) och så vår hemutredare som inte hört av sig alls på 1½ dag...


Detta gör mig galen...


Träffade en IVF-bekant på jobbet idag och vi pratade såklart om vad som hänt sen sist... Då väntade vi på att utredningen skulle dimpa ner i brevlådan...


Min andra IVF-kompis skrev ett brev häromdagen på FB men sen jag skicka mitt svar så har jag inte hört nåt... känns lite tråkigt att alltid vara den som ber om att träffas...


Idag vill jag bara vara - maken är ute och springer efter långt sjukuppehåll... Jag återupplever Bryssel genom att uppdatera min bilddagbok...


Snart ska det lagas mat och det blir ingen målning idag - det är för fan höst!

Av litenlangtan - 30 juni 2010 07:06

Igår morse vaknade jag 06.41 - vilket innebär att jag borde öppnat butiken för 11 minuter sen... Kastade mig på hojjen och trampade för allt vad jag var värd och det kändes som om det inte gjorde sååå himla mycket för inga arga målare stod och hängde på låset...
Ibland kommer de inte förrän kl närmar sig 8-9 nämligen...

Idag vaknade jag prick 05.27 när klockan SKA ringa - men det gjorde den inte... och jag glodde på den och ställde om den och jodå - den ringde några minuter senare och jag tryckte på snooze för jag ville inte gå upp precis då...

Nästa gång jag vaknade var kl 06.23 - vilket innebär att jag borde vara på jobbet redan... och förbereda för att öppna - så det blev en repris av igår... Kasta sig på hojjen och trampa som en blådåre till jobbet. Kom fram 06.34 så ni förstår att jag bor ganska nära... normalt sett tar det ca 7 minuter att cykla... :-D

Nu håller jag på att testa varför klockjävlen inte ringer... för snooza det klarar den visst inte av längre... Konstigt...

Igår hade vi en trevlig kväll - jag målade lite på vårt hus först och sen cyklade jag, iklädd ´sommarklänning, in till stan för att träffa min man och några kompisar och se Olle Ljungström på Lisebergs lilla scen...
Olle var lite svajig eftersom han tydligen inte är nykterist och han svamlade en del mellan låtarna och tyckte vi var en ganska trist publik... Men det kanske bli lite för uppenbart när alla i publiken är nyktra och alla på scen förutom han själv är nyktra...
Efter en härlig stund (som dessvärre grumlades av en envis idiot som stal platserna närmast oss från en man som gick på toa) så skulle vi avrunda kvällen med sushi innan vi cyklade hem och då passade det på att börja regna så vi var genomblöta in på bara kroppen innan vi kom hem igen...


Hoppas det klarnar upp lite så vi kan måla vidare på huset i eftermiddag och få den näst sista delen klar... Igår skrapade jag på ena hörnet och oljade det jag skrapat - grundade lite annat och målade en snutt... Hade ingen lust att stressa sönder mig inför konserten på kvällen...

Nu får vi se om vår hemutredare har läst mitt mail och ringer eller mailar mig tillbaka idag... Jag är nervös... Det känns som om hon kommer bli skitförbannad och säga att "så här kan man inte GÖRA" eller så känner hon att "fan vad skönt, det enda jag behöver göra är att klistra in mina egna åsikter längst bak i dokumentet - sen är det klart"...

Det är bära eller brista - bu eller bä - bra eller anus... tja, det visar sig - kanske idag... and you'll be the first to know...







Av litenlangtan - 29 juni 2010 22:06

Vilken soppa... Träffade en av grannarna nu på kvällen när vi kom hem från stan. Det är hon som ska försöka reda ut soppan efter den granne som skulle tagit hand om vår ekonomi...

Det visar sig att vi betalat straffavgift för att vår deklaration inte var klar i tid förra året - 10 000:-
Vi har tydligen betalat nån inkomstskatt ett år på 11 000:- och han har sagt att han begärt anstånd med årets deklaration - vilket enligt skatteverket inte är gjort... så det lär bli ytterligare en avgift på ca 10 000:-

Plus att de hittat en utbetalning på 800:- som han struntat i att ens hämta ut...
Summa ca 32 000:- HITTILLS...

När jag råkade på honom häromkvällen sa han att han vart tvungen at rulla ut sin uppblåsbara kajak precis...
Jag googlade vad en sån kostar - ca 7300:- och förra året lagom till semestern köpte han en kamera för 20 000:-


Han planerar att köpa en sportbil och kommer väl få ett arv efter sin mamma ganska snart...

Han har sagt till grannen att han ska betala de saker som han dragit på föreningen... och det ska han fanimej få göra. Han ska inte ha med våra gemensamma pengar att göra mer iaf...

Det känns som om man skulle vilja anmäla honom... jag hoppas han skäms ögonen ur sig...

Av litenlangtan - 29 juni 2010 13:09

Nu har jag skickat ett mail till vår hemutredare... 

"NU har vi båda två läst igenom din utredning några gånger och funderat över denna på varsitt håll och gemensamt.

Förutom att vi hittade en del rena sakfel, några missuppfattningar kring våra icke-religiösa liv och några ordval på sina ställen här och där kändes själva hemutredningen bra och träffsäker.

Däremot kändes den tung att läsa, många långa rader och många väldigt korta rader och avsaknaden av styckeindelningar gör texten otroligt kompakt och svårtydd. Den saknade riktigt flyt och hade en hel del oklarheter i form av syftningsfel och ofullständiga meningar.

Vi kände oss lite oroliga och ringde upp några på Adoptionscentrum för att fråga om råd och svaret var givet. Självklart ska vi göra de ändringar som vi önskar för att få texten lättläst, korrekt svenska och med korrekta uppgifter.
 
Vi hävdar att texten bör vara klar och tydlig på svenska för att sedan lätt kunna översättas till ett annat språk. Vi har gjort ett förslag som vi skickar över till dig – med fler och bättre styckeindelningar. Lite förtydling kring makens familj och deras släktdrag – något tydligare kring min familjs arbetsfördelning och vad jag gjort på somrarna som barn.

Vår religiösa tillhörighet är korrigerad – ingen av oss är medlem i svenska kyrkan – men våra tankar kring gud och religion står kvar.

Motivet till adoption kändes helt fel – det lät som om makens ex-flickvän hade med vår adoption att göra vilket inte stämmer alls.

 

Vi har också ändrat lite i texten kring SN-barn då man kanske inte måste ta med specifika sjukdomar?

Sen vi sågs sist har vi också fått reda på att makens ex-tjej, har funnit sin plats i livet och mår bättre än på länge vilket vi har lagt till på ett fint sätt så att bilden kring den adoptionen inte ser så negativ ut. Jag hoppas detta är okej för din del…

Tja, kort sagt så har vi strukturerat om texten, lagt till och dragit ifrån för att skapa bättre flyt i texten och göra den mer lättåskådlig och lättare att översätta. Du kan väl skriva ut den och jämföra den med det du skrivit. Inget väsentligt är borta men vi tycker själva att den nya texten känns mer lättläst och följer kronoligin lite bättre…

Jag hoppas att du ska tycka den är bra och lyfter fram oss på ett bra sätt…

Återkom gärna med dina synpunkter…"

 

Jag hoppas verkligen att hon godtar den och tycker att vi gjort ändringarna på ett bra sätt och att vi förtydligat istället för att förstöra hennes text...

Jag hoppas verkligen inte att hon misstycker - men det kan man ju aldrig veta... nu börjar en nervös väntan... USCH...

Av litenlangtan - 27 juni 2010 19:14

Midsommar var ganska trevlig och lugn för oss båda... Vi sov länge igår och resten av dagen hängde jag på en stege och tvättade och skrapade vårt hus...


Det känns ganska bra att vi kommit så långt faktiskt... Vi har skrapat i stort sett helt klart, tvättat i stort sett helt klart, oljat och grundat 3/4 och målat en av 4:e-delarna helt klart 1 gång... Vår egen del är oljad/grundad och målning påbörjad... Det känns väldigt bra faktiskt...


Då är det mest maken och jag som fejjat. En av kvinnorna i huset har hjälp till lite hjälpligt... den andra kvinnan är ju höjdrädd så det skriker om det...


Vår 4:e granne är ju det vi andra pratat om mest den här helgen... Och hela veckan förresten...


Han är ju ekonomiskt ansvarig för oss och vår förening... Men när vi hade "årsmöte" så framkom att vi har lite taskig ekonomi just nu och vi inte har råd att hyra en ställning ens...
Vi har ju bett att han ska samla ihop alla dokument och lämna ifrån sig dem till den höjdrädda kvinnan som jobbar som ekonomichef på ett ganska stort företag...


Jag har tidigare skrivit om detta och vill ni läsa oom det så finns allt om detta här...


Nåväl. Vår granne har inte visat sig ute på flera veckor och verkar upptagen, borta, tyst och stilla - och vi har kommit med ganska många konspirationsteorier - att han försnillat våra pengar, att han försöker dölja något...


En av grannarna känner honom sen ganska många år tillbaka och sent en natt efter en blöt fest med hans jobb hade hon mött honom utanför sitt när hon jobbat sent... Hon hade talat med honom om ALLVARET med den situation han försatt oss alla i. Det är verkligen HÖG TID att han lämnar ifrån sig allt nu... Hade vi haft en större förening hade han kanske blivit polisanmäld för sitt förfarande... osv osv...


Vi har knappt sett honom och igår samtalade vi övriga och sa att idag söndag skulle vi allihop ringa på hos honom och kräva att få tillträde till hans lägenhet och hämta dokumenten... Vi trodde han skulle komma hem i dag men han kom visst hem igår och då gick en av kvinnorna dit och berättade i all välmening att vi ämnade komma in som idag och hämta papprena... hans svar var.

Det gör ni inte alls...

Hon stod på sig och sa att JO, vi kommer att komma för att hämta dokumenten... Allihop...


Då sa han att bara hon som ska ta över fick komma så idag har hon fått en del papper.
Det visar sig att vi förra året eller om det var 2008 betalade 11 000:- i inkomstskatt på grund av överskott i kapital. I år hade vi däremot hamnat hos krofogden för obetald skatt tillockmed... Det ser väl sådär ut.
Killen har liksom slutat öppna kuverten tillochmed...


Vi vet att hans mamma gått bort för några månader sen och att han tillrågapå allt har det stressigt och tungt på jobbet. Men det finns ju ingen som helst förklaring som duger för att skyla över vad han gjort med föreningens pengar och ekonomi...


Han har fortfarande inte lämnat alla papper men han har väl fattat att vi menar allvar och vill ha det som tillhör förneningen nu och inte sen...
Han tycker säkerligen att det hela är ganska pinsamt - hoppas jag iaf - det hade jag gjort om det var jag som försatt oss i den här sitsen...


Det var några andra papper som han struntat i också som handlade om föreningen - och nu riskerar vi att betala vite för att vi struntat i att skicka in de här uppgifterna...
HUR kan man bara låtsas att saker och ting inte finns? Han är som en struts och sticker huvudet i sanden bara...


Och inte fan har han brytt sig om att sticka ut huvudet nu under helgen när vi allihopa har grejat i trädgården och med huset... Har han sorterat fram mer papper så må han vara förlåten men inte annars...


Imorgon måste vi ta tag i problemet med vår hemutredning igen...
Jag har skrivit om hela dokumentet - men man kan fortfarande förstå att orden är hennes. Men mitt dokument har bättre kronologiskt ordning och bättre flyt, bättre ordval, korrekt svenska, bättre meningsbyggnad och styckeindelningar osv...


Jag tänkte ringa eller maila henne och berätta att vi har gjort ett förslag som jag mailar över - eftersom vi gärna vill ha snygga stycken, korrekt svenska, rätt och riktigt och enkelt för översättaren. Vi är noggranna personer och vill gärna att vår hemutredning speglar det.


Helga skrev att de råkat ut för samma sak, att deras hemutredning var kass - de skrev om allt och deras hemutredare godtog det. Nu tror ju inte jag att vår hemutredare är som alla  andra... Så vi lär få problem med henne och få henne att acceptera att vi inte är helt nöjda...


Men det får bli den här veckans problem...




Av litenlangtan - 26 juni 2010 11:20

MIdsommardagens förmiddag. Vi var rejält trötta från igår och har ju fortfarande sjukdom i kroppen och "passar på" att sova eftersom vi inte har några barn... Jag vaknade för 20 minuter sen, kl 11 och kände att jag ville upp. Maken sover nog inte men han gillar att morna sig i sängen...

Dagen och kvällen som igår har gått bra - vi kom först av alla - sen ramlade familj på familj in... Vi beundrade småttingarnas nya längd, nya färdigheter och det var mycket "mammas ögon" och "pappas hår"... Nygravida paret har ju en mycket godmodig snart 2-åring som charmar allt och alla med sitt flin och goa humör! Min fd bästa vän har ju två små - varav den äldsta blir 5 i år och han hade väl lite tråkigt med alla de minsta men hittade inte på mindre hyss för det. Den 11-månaders stora babyn som tillhör ett par jag vet har kämpat och längtat länge har blivit en ganska mobil, sorglös, trygg unge som fick sitta mycket hos mig och mycket hos maken...
Vidare hade också ett par gamla vänner till gänget kommit dit med sin 18-månader gamla som som vuxit till sig en hel del. Hans pappa däremot gjorde som vanligt - blev plakat redan efter lunchen så plötsligt hade hans tjej inte en unge att ta hand om utan 2...

Dagen och kvällen förflöt bra, trots att jag var så hes så jag knappt hördes... Men idag har jag inte tänkt säga många ord... Och inte imorgon heller så jag snackade på igår... trots att inte rösten höll...

Senare på kvällen kom nygravida vänninans bror med fru och två barn... Det grillades och spelades fotboll och vi hade trevligt tillsammans allihopa. Sent på natten tog jag 10-åringen i knät och vi kollade igenom vilka spel jag hade på min iPhone... De andra samtalade och spelade gitarr och sjöng osv...

Vi åkte hem nån gång vid 01 och det var väldigt skönt att bara komma hem och lägga sig...

Tankarna på egna barn finns ju där hela tiden... Vilket år kommer vi fira här med egna barn? Hur länge ska vi behöva vara åskådare i detta som kallas livet? Varför är det ingen som har modet att fråga oss vad som händer i våra liv just nu? De kanske är rädda att sätta oss i en situation där vi inte känner oss bekväma men jag skulle gärna prata om det med fler - men det är ju inget man bara drar upp sådär helt appropå. Speciellt inte som vi ens kommit till att få tala med en representant från AC ännu kring länder och väntetider osv...

Jaja, nästa år kanske  vet mer... och trots att man ibland tycker tiden står stilla så går det ju ganska fort...

Nu ska jag och maken gå ut och fortsäta vårt arbetet på huset... Vi har iaf ingen lust att måla på vår semester och det är FAN ingen annan som gör nåt på kåken...

Av litenlangtan - 23 juni 2010 10:36

Jag har kontaktat en tjej som jag känner lite granna som jobbar som journalist och som själv är adoptivmamma - hon beskrev deras hemutredning som bra skriven, med några få stavfel - de skickade den till sin representant på sin adoptionsorganisation för att få kommentarer...


Jag ringde upp Kontaktpersonen i Gbg för AC och frågade henne om råd - hon sa att vi kan påpeka att vi är noggranna som personer och gärna vill att utredningen ska spegla även detta - och vilja göra ändringar till mer korrekt svenska. Dessutom ska allt översättas ordagrant till andra språk (ev spanska eller engelska) vilket gör det ännu mer viktigt att det står rätt från början och att syftningarna går tillbaka till rätt person eller tillfälle...


Maken tog med hela dokumentationen till jobbet för att kopiera den och bad en kvinna där läsa igenom och hon uppfattade samma som vi - dålig svenska, syftningsfel, ofullständiga meningar osv...


Självklart är det känsligt att kritisera hennes sätt att skriva - i några fall undrar jag över märkligheter och inkonsekvenser... att beskriva makens föräldrars sinnelag men inte mina föräldrars. Att nämna vad några av referenterna jobbar med men inte alla. Att skriva makens namn 27 gånger i en text på 29 rader känns som liiiiiiiite onödigt?!


jaja, vi får höra oss för och göra det som känns rätt för oss...
Det var iofs bara det här som fattades liksom...


Jag tackar för kommentarerna jag fick på mitt förra inlägg men väljer att i dagsläget inte göra dem publika eftersom det blir lite för privat i det  här läget... 

Av litenlangtan - 22 juni 2010 19:20

När jag kom hem hade så dokumentet kommit... Maken hade läst igenom det och han skakade på huvudet och sa att han inte gillade det... För det första innehöll det flera felaktigheter och sen kändes språket som en "tonårings" - han jobbade tidigare som protokollskrivare på möten inom kommunen och det självklara myndighetsspråket fanns inte alls. Det var kortfattat och blekt. De beskrivningar hon gjort är korthuggna och tråkiga...


låt mig ge några exempel:


"Maken är mer lik sin mamma, de är båda tystlåtna. Makens styvpappa är mer hetsig."


Om man ska beskriva dessa tre personer kanske man kan hitta något annat att skriva än dessa trista och icke smickrande ord?!


Mina föräldrar beskrivs inte till sättet men däremot står det felaktigt att "mamma arbetade på kvällarna så pappa var hemma mest med barnen".
Detta är ju helt fel. Min mamma var hemma på dagarna när pappa arbetade men jobbade extra några kvällar i veckan och då tog han hand om oss de timmar som vi var vakna efter han kommit från jobbet. 


Vidare står det att jag är med i svenska kyrkan och där jag är mer aktiv än maken och jag lever efter kristna värderingar... Ingen av oss är med i svenska kyrkan men vi går ju inte omkring och stjäl eller mördar - är det kristna värderingar då eller hur har hon tänkt här?


Kan det vara så att hon helt enkelt blandat ihop oss med någon annan???

Det står att jag tillbringade tid med mormor som hade handelsträdgård. Hon jobbade på handelsträdgård och jag var minst lika mycket med morfar... :-P


Vi har "tappat" ett år på vår tid tillsammans och det står klart och tydligt beskrivet att vår bostad är 57 kvm.
Det finns också en hel del sakfel, felstavade namn men mest av allt är det torftigt skrivet. Jag förstår ju att det måste vara kortfattat men samtidigt så får man ju inte tappa formen eller bli allt för fattig i språket...


HUR mycket får vi gå in och peta i det här nu? De sakliga felen får vi ju självklart ändra men kan vi ifrågasätta varför Makens föräldrar beskrivs som tystlåten respektive hetsig medans mina föräldrar inte beskrivs alls?


Jag är hur som helst väldigt glad över att vi valde att ta lite längre tid på oss och gå igenom texten i lugn och ro.


Kvarnlyckan! Hjälp... Vad kan vi göra med vår text utan att hon blir vansinnig på att vi vill ändra allt?
Enligt den här sidan så har vi ändå möjlighet att ge förslag på ändringar som skulle vara mer fördelaktiga för oss och vårt dokument...


Hjälp oss med vad och hur vi ska prioritera!


__________________________________________________
_____

Kvarnlyckan, jag har läst ditt svar och jag måste tillägga att jag förstår att vi inte kan ändra hennes ord. MEN om det är syftningsfel, dålig svenska och konstigt byggda meningar så måste man väl få påpeka det?


Det handlar inte bara om att jag inte gillat det hon skrivit - hennes språk är urdåligt, stavning och syftning och konstigt byggda meningar överallt gör att texten bitvis blir svår att förstå och ännu värre att översätta kan jag tänka mig...


Jag önskar man hade möjlighet att bolla med någon som kunde svara på mer konkreta frågor...  Jag önskar vi hade kontakt med någon som jobbade på AC. Kanske ska ringa någon där imorgon så jag kan få svar...




Presentation


Jag blev mamma genom adoption. Bloggen startade 2010 med hemutredningen och fortsatte med en lång väntan på... ja vem skulle det bli?
Nu skriver jag om stort och smått om vardagen med en son född sommaren 2011 och hans lillebror som kom till oss 2013.

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9 10 11 12 13
14
15 16 17 18
19
20
21 22 23
24
25
26 27
28
29 30
<<< Juni 2010 >>>

Arkiv

Besökare sen 2011-07-01

Senaste inläggen

Kategorier

Fråga mig

1 besvarad fråga

Länkar

Vill ha barn

 

Sök i bloggen

Tidigare år

RSS

Besöksstatistik

Buzzador blog


Skapa flashcards