litenlangtan

Alla inlägg under mars 2014

Av litenlangtan - 30 mars 2014 23:50

I måndags hängde vi med en dagiskompis till stora. De går på olika avdelningar men jag har pratat lite med mamman innan plus att vi hämtar och lämnar samtidigt iom syskon.
På kvällen fick stora feber och blev hemma från förskolan på tisdagen.
Natten mellan tis och ons fick lilla över 40 grader och har legat runt det utan alvedon tills i lördags.
Han har jämrat sig, gråtit och helst inte velat lämna mig med blicken. Har jag gått in i ett annat rum har gråtattacken kommit direkt. Att vara med pappa har vart uteslutet...

I lördags morse ville han knappt äta och när vi satte ner honom på golvet ville han inte leka. Han la sig platt på golvet med tummen och sin snutte...
Efter vilan på förmiddagen blev det inte bättre så jag åkte till akuten med honom. De såg att han var illa däran så vi fick gå före hela väntrummet fullt med folk.
Konstaterad öroninflammation på vänster öra och möjlig lunginflammation. Han fick penicillin utskrivet med rejäl dos i 10 dagar.

När vi kom hem från doktorn steg febern igen till över 40 grader men natten mot idag var ändå ganska lugn.
Även idag har han vart slö men eftersom han dricker bra och kissar som han ska och dessutom vart feberfri idag åkte vi inte till drottning Silvias barnsjukhus. Han har sovit mycket idag med och vill bara sitta i famnen men han verkade lite piggare nu på kvällen så jag hoppas att det vänt nu!

Usch vad det är jobbigt när man inte göra något åt de smås bekymmer. Hostan kan vi bara medicinera bort tillfälligt och feber kan vi dämpa men vi kan inte trolla dem friska.skönt ändå att det blev just helgen då han var som sämst då maken vart hemma och hjälpt till med stora.

Hoppas nu antibiotikan hjälper snabbt!

ANNONS
Av litenlangtan - 25 mars 2014 13:25

I november skrev jag om vår nervös väntan på post då vi ska undersöka stora och han ska sövas.
Brevet kom och jag såg att tiden var förlagd till värsta förkylningssässongen. Vi bytte tid till nu på onsdag.
Det har legat över mig ett tag nu att inte bli för nervös själv. Jag måste ju var lugn och trygg för hans skull!

Men så igår bokade jag av, sån här hosta som han har nu har han inte haft på hela vintern. Det går i ett och kan hålla på i 5 minuter åt gången med en stunds uppehåll och sen fem minuter igen...

Och så har han feber. Så nä, det är inte det ideala förhållandena för att sövas och vakna ur narkosen.
Ett uppehåll till får det bli. Hoppas han är kry nog nästa gång vi får tid för nu känns det som att det blir skönt att ha det bortgjort i stället.

ANNONS

Hmm

Av litenlangtan - 24 mars 2014 13:19

Mötte en pappa på lekplatsen med två små barn i samma åldrar som mina ungefär. Vi kom att prata om allt möjligt och jag nämnde sonens födelseland och då vaknade hans nyfikenhet och han frågade vidare...

På nåt sätt uppfattade jag det som att han ifrågasatte kostnaden för adoption kontra den "vänliga" handling vi gjort för att ta oss an ett barn som inte hade våra gener...

Jag sa att jag inte uppfattade det som någon samaritisk handling utan att vi helt självisk bara följer vår dröm om barn och familj - till ett lite högre pris än andra bara...

Jag sa att om man vill adoptera av solidariska skäl blir man nog knappast godkänd av myndigheterna idag. Detta förvånade honom men jag försökte att inte låta överlägsen utan förklarade sakligt hur det fungerade.

Det är andra gången jag stöter på det här med att människor tror att vi adopterat för att vara snälla mot ett utsatt barn...

Vi har fadderbarn för att vara snälla mot utsatta familjer i den by där de bor.
Men vi har adopterat för att det var det sätt vi kunde bli familj på. Av rent egoistiska skäl. För att vi ville vara som alla andra - för att vi skulle få barn.

Det skrämmer mig faktiskt lite att det finns människor som fortfarande tror att det är av solidariska skäl adoption finns...

Av litenlangtan - 19 mars 2014 18:34

Står på restaurang och inväntar mina äldsta vänner för ett litet mitt-i-veckan-käkande! Ska banne mig dricka både bubbel och rödvin tror jag!

Av litenlangtan - 16 mars 2014 23:06

Räkor. Fredag. Girls säsong 2.

Morgondusch. Utelek. Påskpyssel! Köpa blommor. Tacos. Lördag. Rödvin. Girls.

Söndagsfrukost. Akvarium. Fika. Utelek. Plantera. Städa bort vinter och plocka fram sommarleksaker. Tvätta. Pizza. Girls säsong 3. Sova...

Av litenlangtan - 13 mars 2014 11:30

Jag har vart restriktiv med att skriva saker här för att jag faktiskt känner en del av er personligen. Men nu måste jag få vara lite ärlig. Det är strax 1 år sen vår andra son och lillebror kom till oss. Inte så chockartat som att jag åkt till sjukhuset med ont i magen och kom hem med ett barn men det var svårare att förhålla sig till det faktum att vi faktiskt inte var framme i att önska och längta syskon när vi fick reda på hans ankomst.
Det skapade en del skuld och andra känslor hos mig redan där förra våren. Men det fanns ju såklart en längtan också. En längtan efter att möta det som blev vårt andra barn!

Men också så svårt att förbereda en 1,5-åring att han ska bli storebror... Han fattade ju inte mycket av det. Det absolut märkligaste var väl ändå att vi inte riktigt hann börja längta efter ett syskon innan det plötsligt bara var på väg ett.

Väntan var prövande, hela tiden fanns tankar och känslor om att det inte skulle funka. Det var svårt att glädjas och känna lycka när det hela tiden fanns en oro. Vi vågade inte berätta för så många och det var tungt att bära allt inom sig. Jag borde sett till att få prata med någon men det bar emot, det kändes inte så farligt som det kanske ändå var. 


Så fick vi tillslut vår son och lillebror! Stora var inte så intresserad han ville mest få plats hos mamma. Maken tog ett stort ansvar för att se till att stora var stimulerad och kände sig sedd! Jag var mycket med lilla och försökte knyta an till honom och lära känna hans behov. 


De är så olika som barn kan bli och det har varit så himla svårt att få känslor för honom. Med stora kändes allt verkligen så enkelt. Så självklart, så omedelbart! Men lilla kämpar och vi kämpar. Men det är svårt att mötas, svårt att nå varandra och svårt att känna ro i att det får ta tid. 


Jag kan se ett mönster - maken som fick panikångest efter en trasslig relation med sitt ex och när jag och han inte kunde bli gravida blev det för mycket för honom... Hans kropp och psyke sa ifrån - han måste få möjlighet att komma ikapp, bearbeta, få utlopp för saker. Det löste sig rätt snabbt ändå och han är helt fri från det idag. 


När jag ser tillbaka har jag också burit mycket inom mig, barnlösheten som jag ältat och vältrat mig i i så många år, ilska, sorg, att jag drog mig undan och att allt i livet kändes pausat så länge. Så plötsligt släpptes pausknappen upp och livet, vårt liv med barn började rulla. Vi fick stora och allt tuffade på. Vid lillas ankomst tryckte nån på FFW - Fast Forward - och jag hänger inte med... 


Känslor, eftertanke, lust, längtan, vila, återhämtning, lycka och säkert en massa annat. Det känns som att det fortfarande saknas många bitar i mitt liv, det går för fort! 


Hade vi haft lite bättre ekonomi kanske man kunde åka på Spa, weekendresa, äta ute, skaffa städhjälp, vila, gå till frissan, få massage, koppla av... Bara vara med sin kära man en liten stund och orka något...  

Nu känner jag mig trött och gnällig, ledsen och så mitt uppe i två-barnslivet med allt vad det innebär så jag hinner ingenting. Inte njuta, inte längta, inte önska... 


Just idag går tiden lite lite långsammare. Lilla var vaken i natt, nu somnade han tidigt i vagnen och jag har fått gjort några nödvändiga saker. Som att sitta på trappan, dricka kaffe i solen och tänka på livet och storheten i att jag ÄR mamma till inte mindre än TVÅ fina barn! 



Av litenlangtan - 10 mars 2014 14:36

Igår bråkade jag rejält med stora om det triviala måsten borsta tänder innan nattning.
Det var skitjobbigt och inte mitt stoltaste ögonblick som mor! Idag gjorde jag en lite vikfolder med 4 varje-dag-moment på morgon och kväll som ska hängas på kylen. Där kan han stänga luckan över de moment som klarats av. Morgonbestyren är kissa, klä sig, borsta tänder och ta på ytterkläder. På kvällen är det kissa, ta på pyjamas, borsta tänder och lägga sig...

Vi får se hur kvällen blir idag.

Imorse vaknade lilla kl 5 och lagom till han somnat om jämte mig runt 6 vaknade stora som faktiskt legat hela natten hos oss eftersom han behövde tröstas på nåt sätt efter tandborstdusten igår...

Så, dagen började tidigt... Frukost är sällan ett problem och nu har stora äntligen börjat intressera sig för att klä på sig själv... Så tänder och vanliga kläder går ok på morgonen.
Men så kivas och knuffas och busas det en del bröderna emellan... Runt 8 hade lillebror farit i golvet med en sån smäll så näsan gick i blod - igen. Känns dom det händer varje dag numer...

Vid 11 åkte vi till en liten lekpark där de har lite djur, bland annat kaniner... Stora älskar att klappa och mata dem så han låg raklång inne hos dem och småpratade och klappade och myste i nästan 2 timmar...

Sen jag fick veta att jag skulle få individuell coachning ikväll inför mina kommande lektioner har jag tänkt jättemycket på detta. Det är så svårt att I N T E ta kritik personligt... Hoppas min chef är snäll mot mig...

Av litenlangtan - 9 mars 2014 00:02

Blir så glad och förundrad över våra barn! Ikväll har vi varit hos vänner. Vid läggdags har vi satt på pyjamas, och gett kvällsmat, sen lagt i främmande resesäng (lilla) och han somnade på en stund trots att leken fortsatte en trappa ner. Nån timme senare gick stora upp med pappa, in i ett mörkt rum han aldrig varit i och somnade på 5 minuter.

Några timmar senare steg vi in med varsin mössa och varsin filt och lyfte upp ett barn var och
bar ut dem till bilen och åkte hem. Ingen blev ledsen eller rädd... Sen bar vi in dem och la dem i sina sängar och 10 minuter senare sov de sött igen! Skönt och konstigt på samma gång!

Vill minnas att det var så när vi var små också - att man fick somna nånstans borta och att mamma eller pappa bar ut oss till bilen och vi åkte hem. Kan minnas känslan av pappas armar runt mig och att bli omstoppad hemma i sin egen säng! Det var ändå skönt att till sist komma hem och krypa ner i egna sängen. Som vuxen gillar jag också att vakna hemma - det är det skönaste!

Presentation


Jag blev mamma genom adoption. Bloggen startade 2010 med hemutredningen och fortsatte med en lång väntan på... ja vem skulle det bli?
Nu skriver jag om stort och smått om vardagen med en son född sommaren 2011 och hans lillebror som kom till oss 2013.

Följ blog

Följ litenlangtan med Blogkeen
Följ litenlangtan med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2014 >>>

Arkiv

Besökare sen 2011-07-01

Senaste inläggen

Kategorier

Fråga mig

1 besvarad fråga

Länkar

Vill ha barn

 

Sök i bloggen

Tidigare år

RSS

Besöksstatistik

Buzzador blog


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se