Läs det här!
http://www.dn.se/kultur-noje/basta-beatrice-ask

Jag blev både upprörd och berörd. Något jag själv inte helt kan relatera till naturligtvis eftersom jag är född av svenska föräldrar och har vuxit upp i svennebanan-land...
Men vårt barn är ju inte fött här, vad kommer han att möta i en allt kyligare värld?

Jag minns när vi gick föräldrautbildningen - den vuxna adopterade kvinnan som kom och berättade om sina upplevelser. Jag minns att jag frågade om efternamn.
De allra flesta som adopterats har ju ett "svenskklingande namn" - både för och efternamn...
Blir det svårare att växa upp om man har ett namn som klingar osvenskt vet jag att jag frågade...

Det kan ju vara nog så svårt att se annorlunda ut än sina klasskompisar och nära vänner. Att också heta ett annorlunda namn kanske spär på utanförskapet ytterligare.

Att man ska behöva oroa sig för hur det ska bli för sitt barn sen. När han växer upp. Jag vet att jag inte är ensam om att tänka så.

Läs. Fundera. Reagera.