Maken har semester. Jag har mängder med saker jag skulle vilja hinna med att göra. MEN det blir liksom inget av det. När rutinerna för en tvåbarnsfamilj äntligen landat något kommer något nytt som gör att allt ändras igen. Så är det hela tiden känns det som. Det är liksom sällan stilla med två barn.

Men jag har bestämt mig för att prioritera att röra på mig igen. Min pappas död har liksom satt lite skräck i mig att jag ska följa i hans fotspår eftersom jag ärvt hans kroppstyp och har samma längtan efter god mat. Eftersom jag blev mamma sent i livet skulle ju mina barn vara unga och kanske inte ens utflugna ur boet om samma sak skulle hända mig vid samma tidpunkt i livet.
Dags att åtminstone försöka räta upp mitt liv på flera punkter. Det "goda" livet de senaste månaderna har såklart satt sina spår och efter att precis blivit mamma igen gör att man släpar runt på extra kilon.

Min man är en duktig löpare och jag vet att han då och då sneglat på olika träningsprogram för att hitta motivation till att sporra sig ytterligare. Kanske kan jag göra likadant? Jag har faktiskt en dröm om att någon gång orka springa 1 mil. Jag drömde om det redan för ett antal år sen. Precis några veckor innan jag gifte mig sprang jag ca 9,5 km utan uppehåll. Det är det längsta jag någonsin sprungit. Men det var många år sen.
Sen dess har jag prioriterat andra saker på min lediga tid. Som att läsa, sticka, sy och pyssla med annat kreativt.

Idag tog jag mig an det första passet på ett träningsprogram för att nå mitt mål. För att få extra inspiration lyssnar jag på Sommar i P1 och jösses vad det hjälper mig. Jag har gråtit massor till Maja Ivarssons berättelse om sitt liv, Martha Ehlins berättelse om sina 5 transplanterade organ, Annika Anderssons berättelse om när hennes pappa dog och när hennes man blev allvarligt skadad i en trafikolycka och nu senast om Tareq Taylor och hans fru som var med om en bilolycka som förändrade deras liv.
Tänk så många spännande livsöden som porträtteras i detta fantastiska radioprogram.
Och det hjälper mig i min sorg över att min pappa är borta. Att andra sörjer sina pappor och hyllar deras liv.
Imorgon ska jag lyssna på Maria Sveland, det ska bli spännande!