Mitt inlägg jag skrivit igår har försvunnit. men ingen verkar har undrat vad min seger handlade om...

Men för mig själv ska jag skriva att min seger handlade om - jag träffade nämligen en gammal bekant på vagnen till stan igår. Hon var gravid och skulle ha sitt första barn inom nån månad.

För absolut första gången kunde jag känna ren och skär glädje och till och med tänka att "henne kan jag kanske ta kontakt med och hänga med sen när lillo är här"
Det var så himla skönt att inte vara bitter, arg, ledsen eller besviken. Jag var bara glad - åt att se henne och hennes fina mage, åt att hon blev glad åt att se mig med och för att vi också väntar barn.

Gårdagen var en bra dag på alla sätt. Hängde med min vän och hennes dotter på lekplatsen i en park i flera timmar och vi pratade och pratade och pratade!

Idag är en annan dag. Maken gör sina sista långpass inför Marathon och jag har pysslat lite ute - tagit en sväng förbi vår lokala second hand och fyndat barn-CDskivor...
Nu ska jag slappa, dricka kaffe och sticka finsjal...

 

Ulle

15 maj 2011 08:37

Jag undrade men kunde inte lämna kommentar. Kram

litenlangtan

15 maj 2011 13:05

det verkar som om bloggen bråkat lite med mig i helgen. Fredagens första inlägg blev parkerat - segerinlägget kom bort och sen när jag skrev om gick det inte att kommentera...

Skumt! Men nu ska väl allt vara i sin ordning...

 

Hej och Hopp

15 maj 2011 13:42

Jag undrade också :-)
och vilken härlig seger. Inte minst för att det öppnar nya dörrar till mycket roligt.
När jag var föräldraledig så var många av mina vänner det också - och det förgyllde verkligen den tiden ännu lite mer. :-)

http://www.mintusenmilaresa.blogspot.com

litenlangtan

15 maj 2011 19:04

Det är en otrolig styrka att ha de övriga adoptivmammorna såklart. Vi hoppas att vi snart kommer efter och speciellt jag och S som väntar från samma barnhem. I övrigt är det inte många som väntar barn - därför känns det extra kul med gamla vänner som kan bli som nya igen!

 

Kvarnlyckan

15 maj 2011 20:40

Vad glad jag blev över att du fick känna vad du kände. :-)

http://kvarnlyckan.wordpress.com

litenlangtan

16 maj 2011 07:59

och jag med...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...