Har just läst ut boken Sopa lagom - bättre balans i curlingfamiljen av Maria Carling & Elisabeth Cleve.

Den tar kort upp en hel del saker som vi ändå ser som självklart. Att vi  delar på föräldraledigheten, att vi hjälper barnet med på- /avklädning, tandbortsning, matning, toabesök och mycket mycket mer. Vi röjer banan och minskar alla hinder i våra barns framfart. Vi överöser dem med leksaker och prylar. Vi ger dem datorer från späd ålder och kräver väldigt lite av dem egentligen. Barnet är vårt livs centrum. Kanske ännu mer ju äldre vi som föräldar blir? Kanske ännu mer vi som kämpat för att äntligen nå dit. Kanske...

Jag fick några bra intryck av boken. Bland annat så tänker jag på det här med samtalet och hur man vidhåller det goda samtalet upp genom åldrarna. Bokens kapitel beskriver en vanlig familj med två barn som viserligen är adopterade men det var inget som familjen ständigt tänkte på. Däremot beskriver föräldrarna familjelivet såhär:
"Det finns däremot i hjärteroten en ansvarskänsla som är extra stark.
-Vi har ryckt upp dem från deras ursprungsländer och tagit hit dem. Det innebär ett mera medvetet ansvar. Vi har ju inte bara blivit med barn så där "hoppsan". Vi visste ju att vi verkligen ville ha barn. Nu gör vi allt vi kan för dem."

Det är så det känns när jag tänker på att vi snart ska bli en familj. Vi har verkligen kämpat för att genomföra det här steget i våra liv. Vi har lagt tid, engagemang och energi för att nå fram till det som för många är så självklart och inte särskilt planerat - som "bara" händer dem...

En annan väldigt fin sak som just den här familjen gjorde som jag tycker är värd att tipsa om är följande:
"vid middagsbordet - vardag som söndag - får varje familjemedlem ta upp något bra som hänt under dagen. För att ytterligare få fart på pratet får alla i familjen skriva frågor eller samtalsämnen på små lappar och blandar i en skål. Sen får varje familemedlem dra en lapp vid middagsbordet. På så sätt blir samtalen lite mer filosofiska och familjen sitter lite längre kring bordet."

Detta har jag och maken  redan tagit efter och brukar ofta avrunda dagen med vad som vart bra just idag. Eller om vi äter middag så kanske vi tar upp det då. Det är ett bra sätt att känna tacksamhet över det som har passerat just den här dagen.

Jag har också lärt mig att be våra föräldrar att inte dränka barnet i presenter och saker. De kommer alltid uppskatta en härlig aktivitet med dem istället. Barnet kommer ju inte direkt sakna saker och kläder och böcker mm. Däremot så är ett biobesök, ett bullbak, en svamppromenad eller en safaritur i djurparken något som kommer bestå så mycket längre i barnets minne än en tågbana eller en ny tröja...
Jag tänker på raden om att barn i Sverige i genomsnitt har 536 leksaker...
Det är GALET!

Jag tror jag fått lite nyttiga tankar av boken och nu ska jag snart börja bläddra i en bok av Jesper Juul - ditt kompetenta barn. Ska se vad den ger mig...

En sak som jag tror är bra att ha med sig som adoptivförälder är något som kursledaren ritade upp på tavlan...

 
De svarta strecken symboliserar hur vi som föräldrar ägnar tid åt att tänka på adoptionen... Den minskar med åren eftersom vi blir mer och mer sammansvetsade och som vilken familj som helst. Barnet däremot ägnar inte en tanke åt detta förrän deras förstånd kan ta in det på rätt sätt och deras nyfikenhet växer. Det symboliseras av de röda strecken. Vänster till höger är då med andra ord "tid" som förflyter...

Det är något jag inte tänkt så mycket på tidigare men som kan vara nyttigt att anteckna ner och se tillbaka på om några år...

Nu är det dags att gå och knyta sig! Helgen har vart skön men som vanligt för kort... Gonatt!

 

greengal

18 april 2011 14:07

Intressant!

http://vantanochlangtan.blogspot.com

 

Teachgirl

18 april 2011 20:15

Intressanta tankar! Jag måste nog lägga in en beställning på ett par böcker...

http://varforinteviocksa.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...