I morse när jag kom till förskolan med lilla berättade personalen att de var väldigt glada att se mig. Den nyanställde personen var nämligen sjuk och de hade inte fått någon vikarie idag. Och då jag försökt hjälpa till där jag kunnat så de var tacksamma över att jag och lilla kom idag med. Så jag och en i personalen tog med oss de 10 barnen ut på gården. Den andra personen gick in och ringde köket för att beställde mat, bryggde kaffe, dukade för lunch, bäddade i sovsalen och fixade fram frukt.

Vid 10:30 började personalen ta in barnen några åt gången - avklädning, blöjbyte och handtvätt innan maten är sysslorna då. Jag var kvar på gården med de sista 4 barnen och precis då kom en mamma med sina 2 barn som ska börja skolas in på måndag.
Barnen pratar bara tyska!

Timingen kunde inte vart sämre :-)

Sen tog jag ett gäng ungar och läste bok för dem medans en personal sysselsatte de övriga 5 och sista personen hällde upp vatten och ställde fram mat på borden...

Vid maten hjälptes jag och en personal åt att hjälpa de 6 barnen vid vårt bord. Den andra personalen satt med de 4 som klarar sig bäst vid maten. Efteråt tvättades det händer och sen lullade alla barnen in till sovsalen för dagens vila.

Lilla somnade sist av alla och förskolechefen hade löst uppgiften med att ta hand om disken efter lunchen. Sen tog den som skulle jobba sent en halvtimmes rast medans den som skulle gå hem först väckte det äldsta barnet som inte ska vila så länge... Ingen rast och ingen ro...

Sen började planeringen för måndag. Vilka jobbar, kan nån hoppa in för de som är sjuka?

Eftermiddagen skulle lösas genom att alla barnen går upp till storbarnens avdelningar och att alla personal hjälps åt med alla barn så de som börjat tidigt kan få gå hem...

Nu sitter jag här med två kroknade fredagströtta små och är helt slut!