litenlangtan

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av litenlangtan - 15 januari 2014 13:17

Från årskskiftet har jag dagligen försökt hålla koll på nya jobb. Och söker det jag hittar, både heltid och deltid...

Jag har tidigare bytt branch ett par gånger så jag är inte rädd för det - men när man är 40 borde man kanske bestämt sig för man vill bli när man är stor?


Ett sökt jobb om dagen var målsättningen - och hittentills har det nog gått iväg en ansökan nästan varje dag iaf...

Och jag har redan fått några "tack-men-nej-tack" vilket såklart är rätt tungt. Men upp i sadeln igen är mottot - inte låta sig nedslås. Hittentills har jag ju inte sett "drömjobbet" så det är väl bara att kämpa vidare.


Att säga upp mig väntar jag nog med lite iaf, gissar att jag borde kunna vara tjänsteledig om jag inte hittat nåt inom 2 månader - för pengarna räcker inte hur länge som helst...

Well. Jag kämpar på för att hitta ett nytt meningsfullt jobb...

ANNONS
Av litenlangtan - 14 januari 2014 07:49

Nån månad innan jul när barnen vart sjuka och överjävliga slängde jag ur mig att en natt på hotell hade suttit fint! Att få sova bland ett överdåd av mjuka kuddar i ett kolsvart svalt rum liksom! Kanske bada eller basta. Njuta av ett dignande frukostbord!

Det var precis vad jag fick i julklapp! Jag som väst mellan tänderna till en vän - att min man minsann aldrig fixade barnvakt!

Men det hade han! Över natten tom!

Och vi hade en fin kväll! En middag med sydamerikanska smaker, lite vin, en kaffe och nåt sött!
Sen gick vi sakta tillbaka till hotellet och kollade på TV i sängen tills vi somnade!

Maken vaknade först och jag vaknade sakta till och så åt vi frukost i godan ro...
Sen slappade vi lite i sängen tills vi kände oss klara med hotellet och sen gick vi och handlade lite och tog en kaffe innan vi åkte hem till barnen och barnvakten.

Barnen hade uppfört sig väl - somnat som de skulle, vaknat tidigt och ätit bra! De blev glada när vi kom hem och barnvakten var också glad att se oss!
Allt var alltså som det skulle!

Solen sken och vi gick ut hela familjen och lekte i sandlådan en stund...

Det var helt rätt att ta en natt borta, det var skönt att fokusera på oss, prata, skratta, njuta lite av annat än morgondagens sysslor, urusel TV och att lägga sig i tid för att orka upp i ottan för ännu en dag...

Nu verkar vi kunna få till en resa i vår också, det känns skönt att ha något att se fram emot!

ANNONS
Av litenlangtan - 7 januari 2014 13:47

Hm, det som fram tills nu känts som helt rätt beslut - känns nu lite kackigt...
Jag har idag pratat med facket och a-kassan och med en kund/kollega på jobbet som sysslar med HR.

Enligt lagen har jag förmodligen inte mer än 1 månads uppsägningstid. Men a-kassan´s karensdagar börjar inte räknas av förrän jag vart föräldraledig klart. Så skulle jag inte lyckas hitta ett nytt jobb innan april/maj så blir ju maken utan föräldraledigt... för vi har inte råd att bara leva på en föräldrapeng.


Well. Det var en hel del att tänka på. Men att be företaget säga upp mig går ju inte heller - det är ju drygt med 4-5 månaders uppsägningtid som jag kanske måste in och jobba av. Det känns ju inte heller aktuellt.
Dessutom är jag ju föräldraledig så det är ju tufft att säga upp mig också - det är ju lagbrott!

jaja, får forska vidare i det här!


Av litenlangtan - 6 januari 2014 17:36

Vi fick sova ganska länge. Efter frukost klädde vi på oss och packade ner liten i vagnen för en tupplur och tog fram springcykeln till stora och gav oss iväg. Vi tog oss till ett närbeläget utflytkstmål och som på beställning vaknade lilla precis när vi var framme.


Vi fikade och barnen skötte sig bra på bortaplan. Sen tog vi en annan väg hem och passerade en liten lekplats som vi brukade cykla till om kvällarna när vi bara hade ett barn. Där fick barnen greja loss i sanden och bland gungor och rutchkanor. Lilla som ganska nyss lärt sig gå stöp på näsan i den blöta sanden men envis som han är reser han sig igen och kämpar vidare. :-D

Sen gick vi hem igen och det gjorde oss gott att få rasa av oss lite ute - vi fick tom lite sol på våra bleka nosar.
Det hade ju inte skadat med lite kyla och snö - det här gråbruna blöta landskapet gör nog ingen glad.
Jag vill ha lite riktigt vinter tack! Men bara ett par veckor - det räcker - sen börjar man nog svära över skottande och slask istället!

Imorgon är det dags för allvar igen - åtminstone för en i familjen :-D

Av litenlangtan - 4 januari 2014 23:58

Det har vart otroligt skönt att vi kunnat vara hemma båda två så många dagar över jul och nyår. Nu närmar sig ledigheten sitt slut. Maken börjar jobba på tisdag igen - samtidigt som storas förskola har studiedag.

Vi har haft bakslag på lämning på förskolan veckorna innan jul. Vi var i ett ekorrhjul och spann - men det slutade ändå fint.
Hoppas nu att det ska funka fint att lämna, förbereda är A och O.

Kissandet går superbra, väldigt få olyckor på den här långa ledigheten, trots många besök på olika ställen, bilfärder och olika aktiviteter.
Nattblöjan är alltid torr så så så fort vi får snurr på lämning på förskolan igen så ryker den på prov.
Han är numera jätteduktig på att säga till så de gånger det inte funkat beror oftast på oss. Att vi missar...

Jag har lyckats vända på dygnet ordentligt. Nu är kl snart midnatt och jag är inte särskilt trött. Eller så har jag vant mig så vid att sova med stora intill mig så jag inte KAN sova om inte han är där?!

Han har förresten vaknat tidigare och tidigare om kvällarna och vandrat ur sängen och pratar om spöken och att han blir rädd. Men det är inget stort bekymmer. Han låter sig ledas tillbaka till sin säng utan protest om inte vi lagt oss än - annars går han själv upp för trappan till oss utan bekymmer och kommer upp i vår säng och somnar om när han lägger huvudet på kudden.

Har börjat leta jobb att söka och har skickat iväg en ansökan ikväll. Jag har precis fått tag på en sak som kommer hjälpa mig iaf - en dator med Word på. Min nya dator saknar det och nu har jag ju ingen jobbdator att skriva från. Men maken har en laptop som tillhör hans jobb så han ska kunna jobba hemifrån! Det är grymt bra!

På tisdag ska jag ringa facket också tänker jag, jag måste ju ta reda på mina möjligheter och skyldigheter men på något sätt känns det skönt att jag bestämt mig för att jag inte ska tillbaka till det jobbet. Hur det praktiska ska gå till är en annan femma...

Känner liksom att humöret är bättre redan efter 3-4 dagar med mindre mjöl och socker vilket känns skönt. Ska bara få till lite motion också så blir livet snäppet bättre ändå.

Måste också hinna skriva en 'manual' för hur barnen funkar från säg 16.00 och ett dygn framåt! Vi ska nämligen ha barnvakt över natten för första gången snart! *spännande*

Av litenlangtan - 1 januari 2014 12:40

Som sig bör ska jag skriva en årskrönika - för att summera året som gått och för att knyta an till tidigare år. Och för att bevara en tradition jag har. Så här skrev jag 2012. Och 2011 skrev jag såhär...
 
Slutet på 2012 visste vi ju redan att vi förmodat skulle bli föräldrar igen redan under 2013 - men såhär i efterhand önskar jag att jag försökt förbereda mig bättre. Jag trodde i min enfald att den största skillnaden måste vara från 0 till 1 barn men nu vet jag att det är från 1 till 2!

Vår första pojke var ju inte så gammal än heller och det har såklart gjort det hela svårare. Han har ju behövt mycket hjälp med så gott som allt och i kombination med att han vart duktig och självständig på förskolan blir han ju liten och hjälplös hemma när hans lillebror också behöver mig. Jag har också vart själv med båda två i längre perdioder både under sommaren och hösten iom sjukdom och sånt. Det har varit väldigt tröttsamt och jobbigt för oss alla.

Men först hade vi den långa väntan på att få träffa vårt andra barn - den påverkade mig väldigt negativt på många sätt. Det var en jobbig oviss period som gjorde mig nedstämd, ledsen och handlingsförlamad på mångs sätt. Oro för att nåt skulle gå snett gjorde att jag slöt mig inom mig och delade inte mina känslor med så många. Väntan var ju inte på något sätt lika lång som med första barnet men precis lika jobbig! Min oro visade sig såklart utåt och påverkade mitt jobb - och eftersom det har vart en ständig källa till missnöje från min sida så har jag nu bestämt inför 2014 att jag ska INTE tillbaka dit. Jag är beredd att säga upp mig eller förhandla om en uppsägning från företagets sida, jag MÅSTE göra något annat. Jag vet att jag sagt det här många gånger tidigare men nu är det bestämt.
För mitt framtida välmåendes skull. Igår fick jag rådet att ta reda på huruvida jag kan säga upp mig och ta mina karensdagar under föräldraledigheten för att sen gå på a-kassa och spara föräldradagar under tiden jag söker jobb. Det behövs verkligen kollas upp för i så fall känns det ju som en rätt bra idé. Är det någon därute som vet hur det funkar - släng gärna en kommentar här med info om hur jag skulle kunna ta reda på mer om detta... 

Under 2013 har jag också insett att motion är viktigare för mig än jag trott - jag slutade i princip att springa i oktober när mörkret kröp på oss. Jag gillar att springa i skogen och det är svårt när det är beckmörkt redan klockan 17 när maken kommer hem. Jag gillar inte alls att springa på asfalt endast så det blev inget alls istället. Fel och tvärdumt! Barnen har också vart sjuka så mycket så jag har inte haft möjlighet att springa med en unge i joggingvagnen under dagtid som jag hade tänkt.

Jag har också slarvat väldigt mycket med min mat - jag har haft 'matanarki' sen lilla kom och det har också vart fel och tvärdumt. För inte alls länge sen kom jag ju på att förutom att jag blir trött och tjock så påverkar det faktiskt mitt humör negativt att äta kolhydrater. Så nu är det in i LCHF-fållan igen. Jag MÅSTE.

Igår på självaste nyårsafton satt jag och lovordade mig själv för att jag slutade röka för 10 år sen! Jag har alltså låtit bli att förgifta min kropp med nikotin i 10 år! Men jag tillåter mjölmat att förgifta mig vilken dag som helst. Jag måste börja betrakta mjöl och socker som gifter för mig. Det är helt enkelt så att jag "blir sjuk" av det... så det måste jag bättra mig på.

Jag tänker också att jag hade då god nytta av mina nyfunna vänner första året jag blev mamma - men ingen av dem är föräldralediga nu och visst har jag haft gott stöd av dem i år också men inte alls på samma nivå och lika ofta som 2012. Jag är dock väldigt tacksam över de vänner som funnits där för mig och orkat lyssna när jag behövt prata. Jag behöver hitta fler och nya sätt att utveckla mig själv - nya vägar och nya perspektiv på saker. Kanske kan ett nytt jobb och nya kollegor hjälpa mig mycket där.

Sorger har jag haft gott om - först vårens oro för lillas ankomst. Jobbet gav mig en stor tyngd också. När livet landat lite med vårt nya barn dog min pappa.
Det var ett hårt slag. Jag känner ju att min relation till mamma och brorsan blivit så himla mycket bättre sen vi tagit tag i att jobba på det så jag hade ju såklart förhoppningar om att min pappa skulle vilja bättra sig han också. Men vi kom inte dit. Han dog. Så plötsligt och så oväntat.

Icke desto mindre saknar jag honom. Jag tänker på honom i stort och smått. Blir påmind av så många saker. Hur nån ser ut som påminner om honom, av att åka förbi där han jobbade, att rensa bland hans tillhörigheter, kvitton, kläder, musiksamling mm. Ibland tänker jag på honom och hur han var. Han hade ju så mycket bra egenskaper också och hade alltid goda råd.

Igår på nyårsafton pratades det också om den fantastiska sommaren vi haft. Jag minns bara att det var sommar. Inte att den var bra. Jag ser tillbaka på sommaren som ett töcken, vi vaknade på morgonen, vi gjorde säkert saker både på dagarna och kvällarna men jag minns inte vad. Tur att jag har instagram och bloggen om barnen som påminnelse. :-D

Men nu är det konstiga året 2013 slut och jag står inför ett nytt år - ett helt nytt och oskrivet blad. Det tycker jag känns bra. Dagar då livet känns skit försöker jag mest tänka att den här dagen snart är slut och att imorgon är en annan dag. Likadant är det nu med året som gått. Nu är det slut och det är dags för ett nytt år. 365 nya dagar som kan gå bättre än de som just passerat.

Men jag måste verkligen göra det själv. Visst blir barnen äldre och lär sig nya saker hela tiden som underlättare för mig. Det är bra. Jag lär mig som tur är saker jag med, senast idag genom ett radioprogram jag saknat och glömt att lyssna på.

Jag har alltså alla möjligheter att ge mig själv ett fantastiskt 2014. Och min familj med för den delen.
För jag får inte glömma det fantastiska i att jag har en underbar man som stöttar, älskar, lyssnar och lever livet jämsides med mig. Jag har två underbart fina barn, alltså dubbelt så många som jag någonsin hoppades på! De har varandra och jag är lyckligt lottad som har dem.

Jag måste bli bättre på att be om hjälp, både av närstående och utomstående. Jag MÅSTE anstränga mig och hitta ett jobb. Jag måste sköta min hälsa med mat, sömn och motion. Väldigt enkla saker egentligen men när det går fel så blir så mycket påverkat och man fastnar i en negativ spiral.

Jag hoppas också att allt kring pappas dödsbo ordnar upp sig så vi på allvar kan börja leta efter ett annat boende - vi har det trångt och det påverkar oss lite negativt. Jag hoppas på en resa framöver och jag kan glädjas åt ett par goda nyheter om människor jag gillar som ska få tillökning i sina familjer!

Hur som helst så är jag rätt nöjd med att 2013 är slut, året då vi omtumlande nog blev 4 och många saker vändes uppåner i mitt liv.
Jag vill landa på fötterna och hitta mig igen. Ett steg på den vägen var ett crazy beslut om att klippa lugg igen dagen innan nyår. Jag stod i badrummet och tvekade och tvekade men så kände jag att jag inte är den som är rädd för lite crazybeslut och knasidéer - jag är inte känd för att fega ur. Så snipp snipp var luggen av och tja, nu har jag liksom vant mig.

Tack för det som var 2013, men du var tröttsam på slutet. Nu är jag skitnöjd över att 2014 är här!


Av litenlangtan - 12 december 2013 21:53

Som adoptivmamma har jag ju ett alldeles speciellt band till en kvinna på andra sidan jorden - hon som gav liv åt mitt barn. Hon lever och min son har en god möjlighet att nån gång söka upp henne som vuxen.
Men i hennes hemland är möjligheten att själv styra över sin kropp väldigt liten - hon och mångs mångs andra kvinnor har inte den självklara rätt till preventivmedel, abort eller ens en säker och trygg förlossning och risken att dö av sin graviditet är stor.

Därför berörs jag särskilt av det syfte som Musikhjälpen samlar pengar till i år - att alla tjejer över hela världen ska få överleva sin graviditet. Så du som läser här, gör en insats, bidra!

Alla kan avvara 25:- eller mer för att hjälpa till!


Klicka på den här länken och fyll i ditt mobilnummer så får du instruktioner hur du gör, busenkelt!

Om andra adoptivmammor läser här får ni gärna dela på facebook eller på era bloggar! Julefrid till er!



Av litenlangtan - 25 november 2013 07:29

Vi visste redan innan vi fick barn att det skulle bli trångt i vårt boende. Men det har faktiskt funkat rätt okej att dela sovrummet på fyra. Men så har jag börjat samla på mig lite fix och prylar till ett barnrum och jag har röjt och skissat och räknat och flyttat om.

Vår sovdel i vardagsrummet blir fortsättningsvis trång MEN barnen får rätt bra med yta att leka och busa på.

Det är inte 100% klart än - det saknas lite hyllor och annan förvaring men funktionen i stort känns ok.

Första natten har funkat. Vanligtvis vaknar lilla tidigt och maken tar med honom upp. Stora ligger kvar hos mig en stund, kanske kan vi somna om.

Inatt gick maken och hämtade stora - som stod vid grinden och sa mamma med sömnig röst.

Vid halv sju hörde jag lilla i babymonitorn. Han var nog rätt förvånad när han var ensam i sovrummet men tycktes ha sovit gott iaf!

Vi letar efter ett större boende men är allt för förälskade i det vi har för att överge det i jakt på enbart kvadratmetrar. Dessutom är det klassiskt arbetarkvarter vi bor i och för 60-70 år sen rymdes det nog en storfamilj på vår bottenvåning!

Presentation


Jag blev mamma genom adoption. Bloggen startade 2010 med hemutredningen och fortsatte med en lång väntan på... ja vem skulle det bli?
Nu skriver jag om stort och smått om vardagen med en son född sommaren 2011 och hans lillebror som kom till oss 2013.

Följ blog

Följ litenlangtan med Blogkeen
Följ litenlangtan med Bloglovin'

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2017
>>>

Arkiv

Besökare sen 2011-07-01

Senaste inläggen

Kategorier

Fråga mig

1 besvarad fråga

Länkar

Vill ha barn

 

Sök i bloggen

Tidigare år

RSS

Besöksstatistik

Buzzador blog


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se