Första kunden i butiken i morse skulle ha svart målarfärg...

Det fick han...
"Svart som i mörkaste Afrika" sa han...

Jag kände redan där och då varthän den här konversationen skulle hamna så jag mumlade bara något...

"Det har du väl hört hur man säger - fortsatte han - att det är svart som i Mörkaste Afrika" Hö hö...

Jag försökte släta över med något och han fortsatte med nån harrang om att "gå där det är mörkt - och då bli man påhoppad och nerslagen och det är nån svarting som gjort det"

"Det vet du väl att det är 90% svartingar som begår brott"

Jag svarar inte på sådant för plötsligt är man inne i en hätsk diskussion som man omöjligt kan ta sig ur - jag står i en butik och säljer grejer - självklart skulle jag vilja argumentera med människan - men inte med firmanamnet på bröstet och med risk för min anställning om jag skulle hamna i riktigt klinch med idioten i fråga...

Det är ju bara att hoppas att den personen aldrig kommer igen...

Det här händer ibland. Nu senast var det en kund till oss som själv har barn med en aisatisk kvinna. Han reser ofta till fjärran länder och exploaterar dem på olika sätt.
Men när vi haft vår brasilianska städfirma här har han ibland börjat tjaffsa om invandrarpolitik och Sverigedemokraterna och en hel massa knäppa saker. Till slut sa jag att visst får han ha åsikter men han behöver inte lufta dem här, på mitt territorium, min arbetsplats.

-Men du vet ju att jag har barn med en asiatisk kvinna, du vet att jag inte har något emot andra nationaliteter.
-Ja, jag känner till det där, men dem du drar upp det med - här på min arbetsplats - det vet INTE det. Det KAN låta som att du är rasist och vill bekämpa det faktum att vi har stor invandring i Sverige sa jag.

De kommer från ett Sydameikanskt land och de kanske undrar om det är dem du menar?! sa jag...

Han hade lite svårt att förstå mig och jag har synnerligen svårt att förstå honom - men jag tror att han kanske respekterar min önskan att inte prata om sina åsikter på min arbetsplats.

Jag har också kollegor som ibland kommenterar andra nationaliteter på ett icke smickrande sätt. De tänker förmodligen inte ens på att jag är på väg att adoptera ett barn från ett av dessa länder som de "ser ner på" - jag önskar att mitt barn ska slippa ifrån det mesta av detta - ibland hoppar dock grodor ur munnen på folk snabbare än hjärnan hinner registrera dem...
Hur värjer man sig från detta? Hur sätter man dem på plats? Hur förhindrar man sin älskade unge från att bli sårad, träffad och ledsen?

Jag hade ju en praktikant här för x antal månader sen som också pratade illa om utlänningar/invandrare... och henne pratade jag ju lite med där och då och sa att jag hoppas mitt barn slipper träffa människor med den attityden gentemot människor som är annorlunda.

För hur gärna vi än vill att vårt barn ska uppfattas som svensk så kommer hennoms hudfärg alltid avslöja hennoms utomsvenska bakgrund.
Även om språket kommer flyta perfekt och idér, tankar, traditioner osv kommer vara så svenska som det någonsin går att få dem - så kommer vårt barn från ett annat land och har en bakgrund med sig - ett bagage att bära på.

Nu berättade M (mamma till O) att trpligen kommer vårt barn bli ljusare än deras dotter - men det rör inte mig i ryggen. Jag har tänkt ett mörkt barn och i hjärnan är lillo mörk. Hur h*n än ser ut så kommer mitt hjärta klappa för hennom ändå! Och mina beskyddarinstinkter slår till bara jag tänker på allt det hemska här uppe.

Men att välja mina strider - det måste jag göra. Är jag ensam (sen med barnet) på något ställe där något av ovanstående händer - så hoppas jag att jag har sinnersnärvaro och 'guts' att öppna käften och försvara lillo.

Men det är så sorligt att det ens ska behövas...  Att fördomar och elakheter bor så nära. Bland kunder, kolleger, släkt och vänner. Att konstiga åsikter om adoption invandring vädras till höger och vänster.
  
Bilden är lånad från Internet

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...