För vem bloggar man? Vem ska läsa? Kan man bestämma det?

Jag skriver för att jag alltid har skrivit. Min första dagbok är från 4:e klass, jag var omkring 10 år och kär i grannen/klasskompisen som var mest poppis på hela skolan...

Haha, det var inga direkta geniförklarade texter på den tiden...

Nu skriver jag för att lätta på trycket. Det där som pyser och bubblar och mal omkring i både kropp och knopp.
Det måste UT! Jagkänneratt jag läker ihop snabbare om jag får skriva av mig...  

Kanske kan någon känna igen sig i det jag berättar om? Kanske kan nån tycka att mina åsikter och tankar är intressanta och viktiga? Kanske kan nån känna sig lite lite lättad av att någon haft en liknande upplevelse eller tom värre...

Det kan vara trösterikt att veta att det alltid finns någon som lyssnar (läser)...

När jag gick i gruppterapi för en hel del år sen så gav det mig frid och ro i tankarna att veta att någon hade lyssnat. Eller åtminstone att mina ord landat i någons öra. (om det spelas musik i en folktom skog, har det då hörts något ljud?)

Att det satt människor i rummet innebar inte automatiskt att de lyssnade - de kanske var i egna tankar och lät dem sväva fritt - men deras öron tog emot mina ord.

Att skriva fungerar lite likadant. Att trycka på publicera inlägget innebär chansen att någon får syn på det jag skrivit. Att se hur människor hamnar här är väldigt kul. Dels för att de söker på de mest märkliga saker, dels för att de målmedvetet söker info kring det här fenomenet att inte kunna göra barn.

Jag minns också min egen frustration när allt gick så fel. Var fanns informationen, vem hade upplevt något likadant? Var jag ensam om att vara så fel?
Jag lusläste FL och hittade någon/några med liknande problem. En tjej som bodde långt norrut hade haft nån liknande erfarenhet på sitt första IVF - men det visade sig snart att det gick bättre så snart hon bytt hormon. De fick något missfall har jag för mig och riktade sen in sig på adoption. Men under tiden de gick på föräldrautbildningen blev hon spontant gravid och de har en dotter idag på 1-2 år...

Jag verkar fortfarande vara unik med mina problem kring äggkvaliteten - men det bekymrar mig väldigt lite idag. Det jag surar över nuförtiden är att jag nog ändå måste dras med mensen i säkerligen 10 år till - och att man levt i villfarelsen att "mens är bra, då vet man att man är frisk och att det står rätt till" Jo tjena...
Eller att något är jävligt sjukt och ingen kan förklara!

Jag har fortsatt skrivandet för att jag bearbetar tankar och idéer, sorger och besvikelser, glädje och nyheter... Jag har flera bloggar som jag ägnar olika mycket tid åt - de är som kompisar som lyssnar och intresserar dig för olika saker...

Idag har jag länkat till villhabarn.se och lagt in en bild i högerspalten. På Villhabarn finns många fler bloggar kring olika tydper av fertilitetsproblem - kanske finner du fler bloggar som intresserar dig - kanske vill du ha med din egen blogg där?

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...