Kikade in för att kolla när jag skrev om sömn senast. Det var i september... Så med andra ord har vi sovit risigt av och till i tre-fyra månader nu.
Blörk!
Tänker att det här nattvandrandet måste gå över.
Stora hittade en lösning på problemet i morse...
"Mormor kan sova här, för när hon sover över här går jag inte upp till er säng"
Det har hänt 1 gång att mormor sovit över och då sov Stora i sin egen säng hela natten!

Det är nog snarare så att vi föräldrar måste bestämma oss för att ta tag i det här och valla tillbaka barnen till sin säng så fort de börjar nattvandra.

Kanske också dags att vi stiger ur barnens säng vid nattning och sakta förflyttar oss bort och låter barnen vänja sig vid att somna själva. Det är ingen stor uppoffring att söva våra barn eftersom de lägger sig samtidigt och somnar fort MEN vi ligger mellan dem och ligger kvar tills de somnat ordentligt...

Får ta ett taktik-snack med maken och fatta beslut...
Hade vart skönt att få tillbaka sängen och slippa slåss om täcken, utrymme, vem som ska ligga på soffan osv osv...