Den här veckan har märkliga kollegan varit på semester. Jag märker med en gång på mig själv att jag är mer lugn och harmonisk. Inte alls lika lättirriterad eller stressad. Jag har inte ens bråttom härifrån på kvällarna. Det brukar jag ha och är alltid först ut genom dörren efter dagens slut.

Jag har också två tjejer som sommarjobbar och det är också väldigt skönt. Att bara vara omgiven av karlar hela dagarna - det funkar - men det är alltid trevligt att ha en kvinna att prata om "mjuka värden" med... :-D

Jag kom faktiskt att tänka på det häromdagen. Nog för att mina manliga kollegor också kan sätta sig in det fina med att bli mamma på telefon - men de kan nog inte stödja och peppa och glädjas som mina kvinnliga kollegor.

Hur jag sen ska få något gjort de resterande veckorna känns mer och mer ofattbart. Men samtidigt så klurar man ju på om det verkligen ska bli något BB alls...

Snart är vi uppe i "minimiväntan" på 6 månader som AC hela tiden förmedlat. Samtidigt som man kan läsa sig till på vårt forum att det är få familjer som väntat så länge på BB.

Well. Det verkar bli en träff med ytterligare en blivande a-familj som väntar från vårt barnhem under sommaren. A och hennes man som bor en bit ifrån oss har planerat in en tripp åt vårt håll och vi ska försöka ses! Det ska bli jättekul - för nästa gång vi ses är förhoppningsvis i landet!

S & S fick sitt resebesked igår och de kommer få vänta några dagar ytterligare hemmavid men nu vet de vilken dag de kommer få sin son! Jag blir varm i hela kroppen när jag tänker på det!