För varje vecka som går inser man ju att "vi har aldrig varit så nära som nu" - men vårt barn låter vänta på sig...

Det känns som att livet i landet är både upp och ner - några som börjar längta hem alldeles våldsamt är S och S som fick sin son för 2 månader sen men som fortfarande väntar i landet på att deras ärende ska upp i domstolen. Deras domare proriterar helt andra ärenden och de gör sig beredda på att stanna ett tag till.

Andra familjer får i rekordfart åka hem efter en superkort handläggningstid - de hann få sina barn, tillbringa nån vecka i Karibien, få sentencia och åka hem på ca 4-5 veckor...

A & J har fått resebesked och åker till sin lilla tösabit på lördag och de ska få träffas på måndag! Fantastiskt härligt! De kommer ha ett gott stöd av just S & S som är där nu... 

Det känns avlägset - att vi skulle få besked - vi är så vana vid att inget händer så hälften kunde vara nog. Våren var spännande och den första jag känner åkte över till landet och fick sin tjej - O... Så spännande att följa deras resa. Vi 'hoppades' att inget skulle hända innan makens marathon i maj och det gick bra. Vidare kom sommaren och jag stålsatte mig för att det skulle bli en lång sommar - utan ett enda besked. Hoppet fanns ju där men samtidigt var jag ändå inställd på att vi skulle få vänta.
Tills efter sommaren - men nu är hösten här på fullt allvar och det var kolmörkt när jag tog mig till jobbet imorse... 8 månader har vår väntan varat och nej, det är inte onormalt länge. Men ibland känns det så hopplöst länge. Och hopplöst att inte ha ett datum att förhålla sig till...

Vi såg S & S ta avsked av Sverige och nu gör A & J det också - det är jag och andra S kvar av den ursprungliga "mamma-gruppen" som inte fått några besked ännu... För något är i görningen för en viss person - så mycket har jag förstått av små antydningar på FB.

Just den här veckan ska jag samla på mig lite namn och adresser på saker och ställen att besöka i vår europeiska huvudstad - den resan kommer närmare iaf!
På fredag har jag också rolig utflykt - Ullared med min syster! Vi behöver återigen fylla förråden med nyttoprylar och det kommer bli fint!

Spanskan ska återuppdat och det är dags att damma av alla anteckningar ikväll och försöka plugga in siffror och färger osv igen...

Brev ska skrivas till vårt fadderbarn också - dags att återigen skicka ett paket till dem!

Nu ska jag starta upp i butiken...