Fy fan va sugigt livet känns just idag. Sommaren som skulle bli min bästa sommar blev fan inte ett skit mer än en transportsträcka! Ytterligare en bekant som väntar barn... Och vi väntar ju också barn men det märks ju inte, det finns inga glädjande besked att dela med någon. Bara själsdödande jävla väntan...

Usch usch usch...

Jag har inte haft lust att skriva - det finns för övrigt väldigt lite att skriva om.
Hösten är här på allvar men jag känner mig bara matt och le åt allt.
Det känns som att något ska hända på jobbet - chefen var här igår och gick igenom en matris för utvecklingssamtalet. (Kors i taket) Detta ska göras om några veckor med samtliga i personalen. Samtidigt ska han ta ett snack med märkliga kollegan. Om det faktum att han har väldigt mycket tix och trix för sig och det stör ut den personal som finns här. Vår extratjej som ska komma tillbaka har sagt att hon helst inte vill vara här...

Jag känner att jag knappt har ork nog för mig själv - hur ska jag orka knota omkring här hela hösten också?

Adoptionskostnaden har fått ett nytt pris idag. Upp igen till samma som i våras.

Jag är trött så trött.

Idag mailade jag till vår handläggare på AC - att vi planerar att resa iväg och att vi önskar få info kring vad som hänt sen sist...

Får se hur snabbt vi får svar. OM vi får svar. Dröjer svaret för länge ämnar jag be att få byta handläggare då jag faktiskt känner att det inte klickar riktigt. Med hemuterade teg vi och knöt näven i byxfickan. Här är en organisation som arbetar för oss medlemmar och vi betalar dyra pengar för att få deras hjälp och råd. Men händer där inget alls då man kontaktar dem så måste man ju få tala om det och byta handläggare.

Nu måste jag klara av några små kontorsgrejer - sen fylla på energi i form av lunch!