Öppnade mailen och såg ett vad jag trodde var "tack-men-nej-tack-mail" från jobbet jag nyligen sökte...
Kände mig dyster men ändå tacksam att de bemödat sig att skicka ett mail så man vet.

Men det var ett "vi-håller-på-för-fullt-och-meddelar-dig-igen-mail" och det kändes hoppfullt. 

Det handlade om ett jobb som säkerligen påminner om det jag har till viss del men som skulle innebära enbart mån-fre 7-16 jobb vilket skulle kunna vara en stor fördel framöver. Jag tänker ganska långt in i framtiden nu men jag tänker faktiskt förskola, hämta-lämna, ta sig till och från förskola/jobb, korta/långa dagar på förskolan - att alltid ha helgerna ihop med barn och make... vi som jobbar i butik har ju liksom inte den lyxen att alltid kunna vara ledig på kvällen/helgen/helgdagen och det var måååånga år sen jag jobbade mån-fre bara...
Sen passar jag väl in i jargongen på ett företag som säljer saker till yrkesmän/yrkeskvinnor och tja, jag behöver ju miljöombyte helt klart!

Jag känner faktiskt en växande ångest inför att märkliga kollegan snart kommer tillbaka till jobbet. Det här är hans sista semestervecka...

Allt har vart så lugnt och skönt här när han inte vart här och så fort han uppenbarat sig så har jag fått magknip...

Häromdagen fick jag lite pepp i form av en länk - men tyvärr är det inte ett beteende hos den här personen som går att omvärdera eller diskutera bort...
Jag tror nämligen att min märkliga kollega har OCD och anledningen till att jag tror det är att han har så väldigt mycket "ritualer" för sig, måste ordna saker och är hysteriskt rädd för fläckar (hallå! - vi jobbar med målarfärg) och har ett "veckoschema" med olika maträtter han äter, han är väldigt ensam och det hela har liksom eskalerat det senaste året.

Jag har såklart tagit upp det här med min chef - men - han ser inte 'problemet' utan viftar bort det med ett skratt mer eller mindre...

Märkliga kollegan är en snäll människa. Men då jag önskat mig bort härifrån på allvar sedan sommaren 2008 (mammaledighet) så har hans tics och hangups även blivit mina. Det hela har ju inte blivit ett dugg bättre av att jag måste tillbringa mer och mer tid med honom sen vi la om schemat i samband med en annan kollegas graviditet.

Hans 4 veckor semester har även varit mina... och likt en semestrande persons ångest över att den lediga tiden rinner ut känner jag att min lediga tid från honom också rinner ut...

Sorgligt men sant. Och då jag talar om detta med andra kollegor säger de bara:

"-men du ska ju 'gå hem' snart"

RING AC!!!! RING!
 

 

Jenny / Ekopyssel

27 juli 2011 12:04

Skönt att det inte var ett nej tack-mail som dök upp! Förstår hur du känner med märkliga kollegan, de man jobbar med betyder så himla mycket för arbetsupplevelsen så att få jobba utan vissa personer under sommaren kan betyda rätt mycket. Hoppas att AC ringer snart!

http://ekopyssel.blogspot.com

litenlangtan

27 juli 2011 14:02

Ja det stämmer - de man jobbar med väljer man ju lika lite som klasskompisar och familj. Man kan omöjligt funka med alla...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...