Letade efter en gammal bild på en idé jag tänkte försöka genomföra...

Hittade mängder med fina bilder på mina "gamla" vänners barn och postade några av dem på facebook.

Plötsligt övermannades jag av känslor - mina äldsta vänner kommer aldrig titta tillbaka bland sina bilder och se hitta bilder av mina barn som små...

Så förbannat trist...

Jag bestämde mig för att skicka en liten blänkare till en av dem jag saknar mest, jag har tänkt göra det så himla många gånger men aldrig känt att jag orkar ta fighten eller sorgen ifall hon inte bryr sig.

Men jag gjorde det, nu får det bära eller brista...

De ringde faktiskt från avdelningen på barnsjukhuset igår för att fråga om vi skulle komma i nästa vecka?!

-nu har ju haft lite bekymmer sa sköterskan.

Men peppar peppar, vi är fortfarande friska allihop. Ingen feber och inget snor...
Stora verkar inte så bekymrad, han ska ju få isglass!

Vi föräldrar tycker allt att det är lite pirrigt...