Hade så svårt att somna igår... Dels för att klockan egentligen inte var 23.30 utan 22.30 och dels för att det fanns en hel del att fundera över.
Jag mätte lite i hallen och i en smutt i sovrummet om det fanns plats för en hög smal byrå där kanske? Vi kommer att behöva mer förvaring helt klart.
Det finns ju inget som säger att det kommer gå snabbt att få BB när vi väl skickat iväg vår ansökan men det är lika bra att börja förbereda sig så smått - det står helt klart för mig.
Vad jag förstått så kommer det också ta ett tag att få ihop de nödvändiga dokumenten till ansökan - kanske måste det kompletteras och kanske måste vi träffa vår hemutredare igen. Jag läste något om ett EKO-gram som anger hur "starka" band man har till sin omgivning...
Hoppsan... Jag som faktiskt inte pratat med min pappa i telefon sen i juli? Jag träffade honom som hastigast i september?

Det är inget jag går omkring och tänker på till vardags men visst finns det där bakom. Jag måste verkligen ta tag i mitt snack med honom snart...
Så här kan jag inte ha det...

4 veckor kvar till advent...

Vi brukar samla alla vänner och deras barn och baka på första advent...
Förra året var det samma vecka som vi misslyckades med vårt 3:e ivf och veckan innan hade några av våra vänner precis fått sin dotter...
De hade tänkt komma och visa upp det lilla knyttet men jag avbokade dem och sa att jag inte orkade med det...
De förstod såklart och beklagade och var själva så ledsna...

Nu börjar det dra ihop sig till årets julbak. A brukar komma med sina söner och förra året var min bror med och deras lilla tjej. Vännerna utan barn brukar komma lagom till vi bakat klart och bara fika - det funkar ju fint det med :-D

Hittentills har vi haft varierande antal barn med på baket och kanske är det här sista gången som vi inte har egna barn med?!

Det som gör ont i mig och är svårt att genomföra är ju mitt beslut att inte bjuda A med familj i år. Jag har försökt acceptera att de är som de är och att vi inte har någon nära kontakt längre. MEN jag kan inte acceptera att jag är som luft i hennes ögon. Att mina smärtor och saknad efter egna barn inte finns och därmed inte talas om...
Jag är less på att hela tiden sitta som på nålar och vänta på att någon av dem ska säga något som sårar. ÄNDÅ är det svårt att låta bli att bjuda dem. Varför?
Vi har fortfarande gemensamma vänner. Vi har fortfarande minnen ihop. Jag tycker om deras barn. men all kommunikation mellan oss verkar gå genom hennes man numera - jag känner inte att vi ÄR vänner längre. det var något vi var för länge sen.

Numera finns bara en ocean av sorg och saknad mellan mig och henne... Hon kommer aldrig kunna förstå mig och jag tror jag saknar henne och det vi hade en gång.

Hade tänkt göra ett FB-event av det hela men har kommit på att ett SMS-utskick blir lättare - då vet inte den ena om att den andre inte är bjuden... lättare för mitt samvete...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Oj vad länge sen jag bloggade. Det har vart sååååå mycket annat; försäljning av lägenheten, flytten, strul med jobbet, stök på hemmaplan, halloween, jul och nyår och är det ett nytt år och jagtänkte faktiskt på bloggen för någon vecka sen för att jag...

Just det. Vi är i gång med att sälja vår bostad för vi har fått en hyresrätt. Större, helt nybyggd, 5 minuter bort från vårt lilla hus. Det kommer inte vara för evigt men det är tak över huvudet tills vi hittat det hus vi vill ha. Jag, som är kontrol...

Är ganska säker på att en av mina ungar hatar mig just nu... Inget funkar, inte ens enkla vardagssaker som vi gjort 100 000 gånger tillsammans. Vi blir ovänner om allt och hans bruna ögon blixtrar... Idag skulle vi gå på bio på stan men det v...

Kl är 06.18 och jag ligger i ungarnas rum med en snusande sovande unge på var sida. Tänk att jag blev mamma ändå, till inte mindre än två fantastiska barn! Tänk att vi är en familj, med allt vad det innebär! En lite mer tänkare, grubblare som mest är...

Igår hade vi en riktigt rövnatt, Stora hostar och hostar, Lilla fick krupp och vaknade rädd och ledsen och hade svårt att andas såklart! Vi fick rätsida på andningen och jag la mig brevid honom i deras sovrum. Somnade om och sov till ca 5. Då kom Sto...